Avtalen bakom Krusboda: en modell byggd på ett löfte
Krusboda byggdes 1969 på ett löfte: att Tyresö kommun skulle svara för vatten, avlopp och infrastruktur. Exploateringsavtalet och avstyckningen visar vad kommunen band sig vid, och vad dagens omprövning vilar på.
Kommunen byggde Krusboda
Krusboda växte inte fram av sig självt. Kommunen ägde marken, drev planeringen och lät bygga ut området. I den statliga utredningen SOU 1970:1 (s. 104), som beskriver bostadsområdet, anges Tyresö kommun som byggherre.
En precisering: kommunen var byggherre för området och dess infrastruktur, medan själva husbyggandet i de senare etapperna utfördes av exploatören Byggnads AB Konstruktör. För vatten och avlopp är det kommunen som är beställare, vilket framgår av VA-projekteringsritningarna (VIAK), beställda av Tyresö kommun. Utgångspunkten var alltså hela tiden att kommunen byggde och ansvarade för det allmänna.
Kommunen nöjde sig inte med att planera och projektera. Den var också den som fysiskt utförde markarbetena. I entreprenadkontraktet för markentreprenad etapp V (december 1973) är Byggnads AB Konstruktör beställare och Tyresö kommun entreprenör. Kontraktet, som följer motsvarande kontrakt för etapperna III och IV, omfattar uttryckligen gatu- och VA-anläggningar, inklusive täthetsprovning av avloppsledningar. Kommunen byggde alltså själv det ledningsnät som dagens förrättning vill lägga över på de boende.
Fullmäktiges beslut 1967
Åtagandet är äldre än både ramavtalet och stadsplanen. Den 28 september 1967 (§ 125) beviljade kommunfullmäktige 500 000 kronor till projektering av va-ledningar, gator m.m. i Krusbodaområdet, på förslag av kommunalnämnden den 19 september 1967 (§ 326). Om gatorna, gångvägarna och ledningarna står det i båda protokollen:
“Kostnaden för de ovan nämnda anläggningarna, som kommer att ägas och underhållas av kommunen uppgår till ca 10.000.000 kronor.”
Kommunalnämnden uppdrog samtidigt åt ingenjörsbyrån VIAK att utföra projekteringen. I byggnadskontorets preliminära exploateringskalkyl till plankommittén den 28 november 1967 delas va-ledningarna sedan upp i fyra poster: utom området, inom området, på kvartersmark och i grunder (1 308 000 kronor). Kommunen skilde alltså redan 1967 mellan ledningar på kvartersmark och ledningar i husens grunder. Kalkylen är en planeringshandling, inte ett beslut.
Ramavtalet 1968
Grunddokumentet för hela Krusboda är ett ramavtal mellan Tyresö kommun och Byggnads AB Konstruktör, träffat den 9 december 1968 och antaget av kommunfullmäktige den 12 december 1968 (§ 193). I det åtar sig kommunen att bygga ut gator och ledningar till området, och i avtalets tionde paragraf görs ett åtagande som fortfarande är centralt:
“Kommunen åtar sig dock att ombesörja och bekosta gaturenhållningen på inom området befintliga huvud- och gångvägssystem ävensom underhåll och drift av gatubelysning och huvudledningar för vatten och avlopp allt enligt kommunens standard.”
Det är detta åtagande, för bland annat huvudledningarna för vatten och avlopp, som exploateringsavtalen 1969 sedan bygger vidare på.
Kommunalnämnden tillämpade paragrafen den 21 april 1970 (§ 167, dnr 106/70-034.214). Enligt beslutet skulle kommunen enligt 10 § “åta sig renhållning och underhåll av vissa gator och ledningar inom kvartersmark”, och nämnden beslutade “att kommunen inom samma områden åtar sig underhållet och drift av markerade huvudledningar för vatten- och avlopp”. Åtagandet gäller alltså huvudledningar inom kvartersmark. Kartan med de markerade ledningarna har inte återfunnits. Kommunstyrelsen fattade den 11 november 1975 (§ 271) motsvarande beslut för utbyggnadsetapp V: kommunen “åtar sig underhåll och drift av markerade huvudledningar för vatten och avlopp enligt bilaga B”.
Exploateringsavtalet (1969)
En av de bindande överenskommelser som ligger till grund för Krusboda är exploateringsavtalet från 1969. Det reglerar vad Tyresö kommun åtog sig när området byggdes, och flera av åtagandena är direkt relevanta för dagens förrättning.
Avtalet träffades mellan Tyresö kommun och Byggnads AB Konstruktör och undertecknades den 16 september 1969. Det vilar på ett ramavtal från den 9 december 1968 och den stadsplan som fastställdes den 27 mars 1969. Genom avtalet sålde kommunen fastigheterna Alby 1:2 och 1:3 (21,8441 ha, avstyckade från Alby 1:1) till exploatören för 1 200 000 kronor, för en bebyggelse av 219 radhus, 114 atriumhus samt mark för gemensamt ändamål (Krusboda etapp I och II).
§ 5: Kommunen bygger ut gator, ledningar och va-anläggningar
I avtalets femte paragraf åtar sig kommunen att bygga ut infrastrukturen i området:
“För hela exploateringsområdet har kommunen enligt 4 § ramavtalet åtagit sig att bygga ut gator, ledningar och gångvägar till området och va-anläggningar i Myggdalsvägen, Farmarstigen, Krusbodadalen samt gatubyggnad av den s k Albygatan.”
§ 11: Va-anslutningsavgiften ska anses erlagd
Enligt elfte paragrafen ska anslutningsavgiften för vatten och avlopp anses betald för fastigheterna inom området, förutsatt att exploatören fullgjort sina förpliktelser:
“Har exploatören till alla delar fullgjort sina förpliktelser enligt detta avtal skall nuvarande och blivande ägare till fastighet inom exploateringsområdet anses ha dels erlagt på fastigheten belöpande gatumarksersättning och bidrag till gatubyggnadskostnad för gata, park eller annan allmän plats enligt stadsplanen, dels ställt säkerhet för skyldighet att utgiva bidrag till denna gatukostnad, dels ock skall anslutningsavgift för vatten och avlopp anses ha blivit erlagd för fastighet inom exploateringsområdet.”
De följande avtalen 1970 till 1973
Samma åtaganden återkommer i exploateringsavtalen för de följande etapperna:
- Etapp III, avtal med Byggnads AB Konstruktör den 12 oktober 1970: § 5 upprepar kommunens utbyggnad av gator, ledningar och va-anläggningar enligt ramavtalet, och § 11 anger att anslutningsavgiften för vatten och avlopp ska anses erlagd.
- Etapp IV, avtal med Byggnads AB Konstruktör, godkänt av kommunfullmäktige den 16 december 1971 (§ 167): samma utbyggnadsåtagande (§ 7) och samma bestämmelse om anslutningsavgiften (§ 13).
- Stiftelsen Tyresö Bostäder, avtal den 15 september 1971: i § 9 åtar sig kommunen “underhåll och drift av gatubelysning och huvudledningar för vatten och avlopp, allt enligt kommunens standard”, och enligt § 11 anses anslutningsavgiften erlagd. Samma bestämmelse om anslutningsavgiften finns i avtalet om centrum den 22 september 1972.
- Etapp V fick två avtal. I avtalet med Byggnads AB Konstruktör den 4 juni 1973 (182 radhus) förutsätts i § 7 att “kommunen genom sitt byggnadskontors anläggningsavdelning åt exploatören utför exploateringsarbetena inom området (va-ledningar, vägar, gångvägar, grundläggningar för hus, parkeringsytor, trädgårdsarbeten)”. Avtalet med Stiftelsen Tyresö Bostäder, antaget av kommunfullmäktige den 25 oktober 1973 (§ 137), upprepar i § 10 ramavtalets åtagande om underhåll och drift av huvudledningar för vatten och avlopp.
Genom köpebrev den 28 december 1973 sålde kommunen sedan 182 fastigheter i etapp V till Byggnads AB Konstruktör, namngivna en och en och var och en med 1/214 andel i samfälld mark om 50 379 kvm. Dagen innan hade Stiftelsen Tyresö Bostäder köpt fyra fastigheter med 32/214 andelar. Andelarna går jämnt upp i 214, och marken är den som i dag heter Alby s:4.
En modell gjord för att bestå
Storkvartersmodellen var ett medvetet val, och den var tänkt att vara permanent. Stadsplanen kallar den vid sitt eget namn. I beskrivningen till stadsplaneändringen 1977 står det att “Stadsplaneprincipen för Krusboda utgör s k flexibel stadsplan med storkvarter”, där husplaceringarna inte preciserades genom själva planfastställelsen. “Preciseringen har i stället ägt rum dels vid förhandlingar i samband med upprättande av exploateringsavtal, dels vid byggnadsnämndens prövning av den ursprungliga byggnadslovsansökan.”
Planen knyter alltså själv ihop storkvarteret med exploateringsavtalen, samma slags avtal som beskrivs ovan. Och samfälligheterna var förutsatta att bestå redan från planeringen. Som det uttrycks i 1974 års förrättnings- och domstolshandlingar var målet att en anläggningssamfällighet skulle bildas, och “denna målsättning från kommitténs sida har senare följts upp vid varje försäljning som kommunen gjort av mark inom stadsplaneområdet.”
I 1977 års stadsplaneändring skrivs det rakt ut:
“Planen förutsätter att bildade anläggningssamfälligheter bibehålles för förvaltning och skötsel av för fastigheterna gemensamma anläggningar.”
Strukturen med samfälligheter var inbyggd i planeringen från första början och uttryckligen förutsatt att bestå, inte att styckas upp eller avvecklas.
Löftet i praktiken: kommunen tog hand om VA
För att storkvartersmodellen skulle vara rättvis åtog sig kommunen att svara för det som annars hade varit en allmän angelägenhet. Det bekräftas i 1974 års förrättnings- och domstolshandlingar:
“Till följd av överenskommelse med exploatören har kommunen påtagit sig sommar- och vinterväghållning av mellan 70 och 80 % av gångvägnätet på kvartersmarken inom Krusboda liksom drift och underhåll av lika stor andel av vatten- och avloppsledningarna på kvartersmarken.”
Samma handlingar noterar att Anläggningssamfälligheten Krusbodas redovisning för 1973 och budget för 1974 inte innehöll några kostnadsposter för drift och underhåll av samfällighetens va-ledningar. Det stämmer med kommunens åtagande ovan.
Samma bild ges i samtida handlingar. Vid stadsplaneändringen 1973 (antagen av kommunfullmäktige den 17 maj 1973) anförde ASK i sitt remissyttrande, enligt länsstyrelsens promemoria den 12 september 1973, att “Möjligheterna till rationell snöröjning och sophämtning inom området bör utredas av kommunens byggnadskontor.” Vid ASK:s styrelsemöte den 21 november 1973 deltog två av kommunens tjänstemän. Enligt protokollet förklarade kommunens företrädare Henry Åsby att ledningarna på kvartersmark är samfällda, och fortsatte:
“Tyresö Kommun har däremot åtagit sig skötseln av ledningarna enligt ett kommunalt beslut. Tyresö Kommun sköter dessa ledningar i samma utsträckning som gäller för övriga ledningar inom kommunen.”
Protokollet anger också var gränsen gick:
“Gränsen mellan fastigheterna (atrium) och Tyresö Kommun går 0,5 meter från närmast hus liggande gemensam ledning. För radhusen ansvarar Tyresö Kommun fram till nedstigningsbrunnen vid gaveln där den gemensamma vattenmätaren är placerad.”
Det stämmer med kommunens egen projektering. VIAK:s arbetsritning 11.2493-18 för radhusen i etapp I visar en brunn vid gaveln, den gemensamma vattenmätaren direkt innanför gaveln och en rörgrav under huskroppen genom hela längan. Ritningen gäller radhusen; i atriumområdet går servisledningarna direkt in till varje hus.
Den 24 mars 1975 meddelade kommunens drätselkontor att “Tyresö kommun levererar renvatten och mottar avloppsvatten från Krusboda”, och att kommunen från 1975 själv fördelar avgifterna på fastigheterna och skickar räkningen till fastighetsägarna: “Betalning av vattenavgifter skall alltså hädanefter ske direkt till Tyresö kommun.” Den 3 januari 1978 slöt kommunen dessutom avtal med ASK och tio garagesamfälligheter om barmarksunderhåll och vinterväghållning. Av 95 135 m² underhållen vägyta svarade kommunen för 47 535 m², och kostnaderna delades lika.
Servituten för vatten och avlopp
Att kommunens VA-rätt var fastighetsrättsligt säkrad redan från början syns i de officialservitut för vatten och avlopp som gäller till förmån för Tyresö Alby 1:1 (Tyresö kommuns stamfastighet) inom Krusboda.
Rätten för Alby 1:1 att nedlägga och vidmakthålla vatten- och avloppsledningar etablerades först i den avstyckningsförrättning som fastställdes 28.8.1969 (akt 01-TYE-2251, Dnr 44/69 B6). Servitutet i akt 2257 hänvisar uttryckligen till den förrättningen, medan servitutet i akt 2437.1 hänvisar till en avstyckningsförrättning fastställd 2.7.1970. Den gemensamma ordalydelsen i akterna ger Alby 1:1 rätt att inom stamfastigheten, de avstyckade ägolotterna och den samfällda marken
“nedlägga, bibehålla och underhålla (allmänna) vatten- och avloppsledningar i huvudsaklig överensstämmelse med … föreliggande projekteringshandlingar.”
Vad är ett officialservitut?
Lantmäteriet förklarar servitut så här:
“Ett servitut är knutet till en viss fastighet, inte till en viss person. Servitutet gäller alltså oavsett vem som äger fastigheten. Ett servitut gäller i regel tills vidare och har inget slutdatum.” (Källa: lantmateriet.se)
Det finns två typer: avtalsservitut, som bildas genom avtal mellan fastighetsägare, och officialservitut, som bildas genom beslut av en myndighet vid en lantmäteriförrättning. Servituten i Krusboda är officialservitut. Lantmäteriet anger att ett officialservitut
“kan bara upplåtas om det är av ‘väsentlig betydelse’ för den härskande fastigheten.” (Källa: lantmateriet.se)
Att kommunens stamfastighet Alby 1:1 fick dessa servitut innebär alltså att rätten till vatten- och avloppsledningarna bedömdes vara av väsentlig betydelse, och rätten gäller tills vidare och följer fastigheten, oavsett ägare.
En viktig sak om fastighetsregistret: Lantmäteriet skriver själv att
“Fastighetsregistret är ofullständigt vad gäller officialservitut som skapats före 1972.” (Källa: lantmateriet.se)
Det förklarar varför flera av servituten nedan, som bildades 1969 till 1971, inte syns i det nuvarande registret. De bildades i förrättningsakterna och gäller fortfarande, men registret är enligt Lantmäteriets egen förklaring ofullständigt för servitut från den tiden.
Servitut per delområde
| Akt (Dnr) | Samfällighet / område | Tjänande mark (last) | Bildat / fastställt | Status i fastighetsregistret |
|---|---|---|---|---|
| 01-TYE-2366.1 (F 93/70) | s:1 Pärlröksg./Centrum | Alby 1:685 till 1:799 samt s:1 | Fastställt 24.2.1972 | Registrerat (Vatten- och avloppsledning) |
| 01-TYE-2367.1 (F 47/71) | s:2 Musserongången | Alby 1:800 till 1:1048 samt s:2 | Fastställt 24.2.1972 | Registrerat (Vatten- och avloppsledning) |
| 01-TYE-2437.1 (F 73/70) | s:3 Flåhackebacken | Alby 1:336 samt 1:339 till 1:438 samt litt S 5 | 2.7.1970 enligt servitutstexten; “avstyckning fastställd” 18.3.1971 enligt överenskommelsen 17.5.1973 | Registrerat (som “Ledning”) |
| 01-TYE-2438 (F 75/70) | s:8 Stensötegången m.fl. | Alby 1:337 samt 1:439 till 1:546 samt litt S 41 + S 42 | 30.12.1970 | Bildat i förrättningsakten; syns ej i nuvarande register |
| 01-TYE-2257 (F 77/69) | s:5 Renlavsgången | Alby 1:2 samt 1:5 till 1:222 samt litt S 1 | 21.11.1969 enligt förrättningsakten; “avstyckning fastställd” 29.1.1970 enligt fastighetskartan för Alby 1:202 | Bildat i förrättningsakten; syns ej i nuvarande register |
| 01-TYE-2258 (F 78/69) | s:6 Lummergången | Alby 1:3 samt 1:223 till 1:335 samt litt S 2 | 21.11.1969 | Bildat i förrättningsakten; syns ej i nuvarande register |
| 01-TYE-2439 (F 76/70) | s:7 Björnmossegången | Alby 1:338 samt 1:547 till 1:684 samt litt S 3 | 30.12.1970 | Bildat i förrättningsakten; syns ej i nuvarande register |
| 01-TYE-2546 (AB 4 317/73) | s:4 Fårtickeg./Björktickeg. | Alby 1:1050 till 1:1191 (142 fastigheter nybildade genom avstyckning från Alby 1:1) | 1973 | Sista etappen; servituten anpassade enligt gällande Krusboda-praxis (ordagrann servitutstext ej infogad) |
De servitut som markeras som registrerade ovan (2366.1, 2367.1 och 2437.1) framgår av det aktuella fastighetsregisterutdraget för Alby 1:1 (29 maj 2026), som också visar kommunens lagfart och att fastigheten har kommunalt vatten. Beteckningarna s:4 och s:8 följer fastighetsregistrets utdrag för marksamfälligheterna (7 juli 2026): delägare i s:8 är Alby 1:337 samt 1:439 till 1:546, bildad genom avstyckningen i akt 01-TYE-2438, och s:4 bildades genom fastighetsreglering i akt 01-TYE-2546.
Servitutstexternas ordalydelse
| Akt | Servitutstext |
|---|---|
| 2251 | “Med stamfastigheten, Alby 1:1 skulle följa rätt att inom de avstyckade områdena nedlägga och vidmakthålla erforderliga ledningar för vatten och avlopp i huvudsaklig överensstämmelse med dessas redovisning i föreliggande projekteringshandlingar.” |
| 2257 | “Stamfastigheten Alby 1:2, de avstyckade ägolotterna litt 1-218 och den samfällda ägolotten litt S1 besväras av rätt för Alby 1:1 att nedlägga och vidmakthålla erforderliga ledningar för vatten och avlopp … tillkommet vid en den 28.8.1969 fastställd avstyckningsförrättning.” |
| 2258 | “Stamfastigheten Alby 1:3, de avstyckade ägolotterna 1-113 och den samfällda ägolotten litt S2 besväras av rätt för Alby 1:1 att nedlägga och vidmakthålla erforderliga ledningar för vatten och avlopp …” |
| 2366.1 | “Med stamfastigheten skulle följa rätt att inom samfälld ägolott litt S 51 + S 52 + S 53, avstyckad ägolott litt 213 och avstyckad ägolott litt 224 i enlighet med upprättade projekteringshandlingar nedlägga, bibehålla och underhålla allmänna vatten- och avloppsledningar.” |
| 2367.1 | “Med Alby 1:1 skulle följa rätt att på samfälld ägolott litt S 6 i enlighet med upprättade projekteringshandlingar nedlägga, bibehålla och underhålla allmänna vatten- och avloppsledningar.” |
| 2437.1 | “Stamfastigheten Alby 1:336, de avstyckade ägolotterna litt 1-100 och den samfällde ägolotten litt S besväras av rätt för Alby 1:1 att nedlägga och vidmakthålla erforderliga ledningar för vatten och avlopp … tillkommet vid en den 2.7.1970 fastställd avstyckningsförrättning.” |
| 2438 | “Med Alby 1:1 följer även rätt att på stamfastigheten Alby 1:337, de avstyckade ägolotterna litt 1-108 samt samfälld ägolott litt S 41 + S 42 i enlighet med upprättade projekteringshandlingar nedlägga, bibehålla och underhålla allmänna vatten- och avloppsledningar.” |
| 2439 | “Med fastigheten Alby 1:1 följer även rätt att på stamfastigheten Alby 1:338, avstyckade ägolotterna litt 1-138 samt samfälld ägolott litt S 3 i enlighet med upprättade projekteringshandlingar nedlägga, bibehålla och underhålla allmänna vatten- och avloppsledningar.” |
| 2546 | Servitutsakten i original saknas för denna etapp. Av förrättningsprotokollet (1973-11-19) framgår att servituten “genom ändring, upphävande och nybildning [har] anpassats till den nya stadsplanen enligt inom Krusbodaområdet gällande praxis”, och att de nybildade servituten är “av sådan väsentlig betydelse som avses i 7 kap 1 § fastighetsbildningslagen”. Den ordagranna VA-servitutstexten (motsvarande de övriga akterna) är alltså inte återgiven här. |
Vad dokumenten visar
Sätter man ihop dokumenten framträder en tydlig bild.
- Kommunen byggde Krusboda och ägde marken från början.
- Kommunen åtog sig vatten och avlopp i avtal från slutet av 1960-talet.
- De boende betalade för sin VA-anslutning när de köpte husen, och betalar VA-taxa till kommunen precis som alla andra Tyresöbor.
- Samfälligheten ASK förvaltar den gemensamma anläggningen, men huvudledningarna för vatten och avlopp är kommunens ansvar enligt ramavtalet, och ASK:s redovisning för 1973 innehöll inga kostnadsposter för drift och underhåll av va-ledningarna.
- Strukturen var tänkt att bestå. Anläggningsbeslutet prövades i domstol redan på 1970-talet. Svea hovrätts utslag den 27 december 1977 (Ö 48/77) står fast sedan Högsta domstolen den 2 augusti 1978 nekat prövningstillstånd (Ö 110/78).
Därför drabbas de boende dubbelt om kommunen vänder
Övriga Tyresöbor i vanliga områden betalar kommunalskatt och VA-taxa, och kommunen sköter både allmänna platser och VA. Krusbodaborna betalar samma kommunalskatt och samma VA-taxa, men finansierar dessutom sina egna gemensamma anläggningar via samfälligheten, eftersom kommunen valde storkvarter. Kommunens VA-åtagande var kompensationen som gjorde det rättvist.
Lägger kommunen nu över VA-driften på samfälligheten händer två saker:
- De boende betalar två gånger för samma sak. De betalar redan VA-taxan till kommunen. Att samtidigt betala samfälligheten för drift och underhåll av samma vatten är ett dubbeluttag, vilket strider mot självkostnadsprincipen i 30 § lagen om allmänna vattentjänster.
- De behandlas sämre än andra kommuninvånare. Andra Tyresöbor får VA-driften inom sin taxa. Krusbodaborna skulle få betala en gång till för det andra får ingå i avgiften. Det är en negativ särbehandling som strider mot likställighetsprincipen, i 31 § lagen om allmänna vattentjänster och i 2 kap. 3 § kommunallagen.
En samfällighet är alltså inte en gräddfil. Den blir, om kommunens linje går igenom, en grupp invånare som betalar mer än alla andra för exakt samma kommunala tjänst. Det var precis det modellens löfte skulle förhindra.
Länsstyrelsens tillsynsärende om kommunens VA-ansvar
Länsstyrelsen i Stockholm har öppnat ett tillsynsärende (diarienummer 32800-2026) om Tyresö kommuns ansvar för vatten och avlopp i Krusboda. Länsstyrelsen tog emot uppgifterna den 26 maj 2026 och skrev den 17 juni 2026 till Lantmäteriet och kommunen. Den 24 juni 2026 begärde Länsstyrelsen att kommunen senast den 16 oktober 2026 redogör för vilket ansvar den anser sig ha enligt 6 § vattentjänstlagen.
Länsstyrelsen är enligt 51 § vattentjänstlagen den myndighet som granskar att kommunen fullgör sin skyldighet att tillgodose ett områdes behov av vattentjänster genom en allmän va-anläggning.
I sin begäran lyfter Länsstyrelsen själv fram flera principer som är centrala för Krusboda:
- Att en vattentjänst tidigare skötts på frivillig basis genom samverkan mellan fastighetsägare medför inte att kommunens ansvar faller bort (Mark- och miljööverdomstolens dom den 5 juli 2010, mål M 2350-10).
- Vattentjänstlagen ger inte kommunen utrymme att besluta om VA-samverkan mellan fastighetsägare som ett alternativ till en kommunal VA-anläggning (prop. 2005/06:78 s. 37 ff.).
- En anslutning till en allmän va-anläggning som förutsätter ett relativt omfattande ledningsnät är inte förenlig med kravet på att behovet ska tillgodoses genom en allmän va-anläggning (Mark- och miljööverdomstolens dom den 14 februari 2017, mål M 8109-16).
- En kommun uppfyller inte sin skyldighet genom att enbart anordna en förbindelsepunkt till en samfällighets enskilda va-anläggning (Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 augusti 2021, mål M 10104-20).
Kommunen lämnade sin redogörelse den 8 september 2026. Den är bilaga till ett ordförandebeslut i samhällsbyggnads- och hållbarhetsnämnden den 2 september 2026 (SHN DEL/2026 § 36), fattat med stöd av 6 kap. 39 § kommunallagen, som gäller ärenden så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Nämnden har alltså inte prövat ställningstagandet i sammanträde. I redogörelsen skriver kommunen att förbindelsepunkterna “har bedömts ligga i anslutning till den yttre gränsen av områdets kvartersmark”, men också att kommunen “hela tiden haft ansvar för drift och underhåll av huvuddelen av va-anläggningen i området”, att det finns “en hel del dokumentation och motstridigheter i frågan” och att kommunen “inte på något sätt påkallat den nu pågående lantmäteriförrättningen”. Kommunen hemställde om att få komplettera med en genomlysning i anslutning till återrapporteringen i december 2026. Länsstyrelsen skickade den 25 september 2026 ut redogörelsen för synpunkter senast den 16 oktober 2026. Ärendet är inte avgjort.
Enligt Länsstyrelsen är endast kommunen och Länsstyrelsen parter i tillsynsärendet, eftersom endast kommunen kan överklaga Länsstyrelsens beslut (52 § vattentjänstlagen). En enskild fastighetsägare är inte part, men kan också driva frågan om kommunens skyldighet enligt 6 § genom att väcka talan i mark- och miljödomstolen.
Begäran till kommunen och Länsstyrelsens bekräftelse av ärendet finns i källförteckningen nedan.
Källor
- Kommunalnämnden i Tyresö 19 september 1967 § 326 och kommunalfullmäktige 28 september 1967 § 125 (dnr 407/67-223), Krusbodaområdet; projektering för va-ledningar, gator m m
- Tyresö byggnadskontor, preliminär exploateringskalkyl för Krusboda, bilaga till plankommitténs protokoll (§ 65), 28 november 1967
- Exploateringsavtal mellan Tyresö kommun och Byggnads AB Konstruktör, 16 september 1969 (Krusboda etapp I och II), §§ 5 och 11
- Karta och avstyckningsförrättning Dnr 44/69 B6, fastställd 28 augusti 1969 (§ 1055/69)
- Officialservitut för vatten och avlopp till förmån för Alby 1:1, akterna 01-TYE-2251, 2257, 2258, 2366.1, 2367.1, 2437.1, 2438 och 2439 (1969 till 1972)
- Fastighetsregisterutdrag (FR Webb, Utökad information) för Tyresö Alby 1:1, 29 maj 2026 (PDF), som visar kommunens lagfart (akt 64/3053) och de registrerade VA-servituten 01-TYE-2366.1, 2367.1 och 2437.1
- Ramavtal mellan Tyresö kommun och Byggnads AB Konstruktör, 9 december 1968, antaget av kommunfullmäktige 12 december 1968 § 193
- Kommunalnämnden i Tyresö 21 april 1970 § 167 (dnr 106/70-034.214) och kommunstyrelsen 11 november 1975 § 271 (dnr 488/75-036.351)
- Exploateringsavtal etapp III (12 oktober 1970), etapp IV (kommunfullmäktige 16 december 1971 § 167), med Stiftelsen Tyresö Bostäder 15 september 1971 och 22 september 1972, etapp V med Byggnads AB Konstruktör (4 juni 1973) och med Stiftelsen Tyresö Bostäder (kommunfullmäktige 25 oktober 1973 § 137)
- Köpebrev från Tyresö kommun 27 och 28 december 1973 (etapp V) samt fastighetsregistrets utdrag för Alby s:4 och s:8, 7 juli 2026
- Länsstyrelsens promemoria om stadsplaneändring för del av Krusboda, 12 september 1973 (dnr 11.0821-887-73)
- Protokoll från styrelsen för Anläggningssamfälligheten Krusboda, 21 november 1973
- VIAK, arbetsritning 11.2493-18, Krusboda radhus etapp I, vatten och avlopp
- Tyresö kommun, drätselkontoret, Vattenavgifter för radhus inom Krusboda anläggningssamfällighet, 24 mars 1975
- Avtal mellan Tyresö kommun och samfälligheterna i Krusboda om barmarksunderhåll och vinterväghållning, 3 januari 1978
- Entreprenadkontrakt för markentreprenad, Krusboda etapp V, december 1973 (PDF): beställare Byggnads AB Konstruktör, entreprenör Tyresö kommun
- SOU 1970:1, Bostadsområdet Krusboda (s. 104)
- Beskrivning till stadsplaneändring för Krusboda del 3, Tyresö stadsarkitektkontor april 1977, antagen av kommunfullmäktige 15 december 1977 § 7
- Anläggningsbeslutet för Alby ga:3 den 23 april 1974 (akt 01-TYE-2848) och Södertörns tingsrätts, fastighetsdomstolen, utslag den 29 oktober 1974 i mål F 49/74 (andelstalsmålet)
- Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, 30 § och 31 §
- Kommunallagen (2017:725), 2 kap. 3 §
- Länsstyrelsen i Stockholm, Begäran om redogörelse gällande allmänna vattentjänster i Krusboda, Tyresö kommun, 24 juni 2026 (PDF), diarienummer 32800-2026
- Länsstyrelsen i Stockholm, Vi har öppnat ett tillsynsärende (information), 29 juni 2026 (PDF), diarienummer 32800-2026
- Tyresö kommun, samhällsbyggnads- och hållbarhetsnämnden, ordförandebeslut SHN DEL/2026 § 36 den 2 september 2026 med kommunens yttrande till Länsstyrelsen i ärende 32800-2026
Sammanställt av boende i Krusboda. Allt som anges bygger på allmänna handlingar och rättsutredning.