Krusbodas historia

Snabb tidslinje

• 1963–1964.Kommunen köper prästbostället Alby 1:1 av kyrkan (Strängnäs stift) för 490 000 kronor och blir lagfaren ägare till marken.
• 1967. Arkitektbyrån ritar den första illustrationsplanen för Krusboda.
• 1968. Kommunen och byggföretaget tecknar ett ramavtal. Kommunen lovar att bygga ut och sköta bland annat vatten och avlopp.
• 1969. Stadsplanen fastställs, de första exploateringsavtalen tecknas, och kommunens rätt till vatten- och avloppsledningarna säkras redan när området styckas och byggs.
• 1970. Gemensamhetsanläggningen Alby ga:3 bildas och samfällighetsföreningen ASK konstitueras.
• 1969–1974. Området byggs, etapp för etapp.
• 1974. Ett anläggningsbeslut drar de exakta gränserna och fastställer andelstalen.
• 1974–1978. Domstolarna prövar strukturen, ända upp till Högsta domstolen.
• 1978. Gemensamhetsanläggningen registreras slutligt.

Före radhusen: berg, en sjö och ett torp

Fram till 1900-talet var Tyresö gods, egendomen som tillhörde Tyresö slott, den största jordägaren i området. Godset ägde nästan all mark som i dag är Tyresö kommun. Området som skulle bli Krusboda bestod av myrmark, en mindre sjö och branta bergssluttningar. En väg mellan Bollmora gård och Nyfors gick genom området, och invid den låg en enkel timmerstuga byggd på 1630-talet, Krusboda torp. Det var ursprungligen tjänstebostad åt klockaren vid Tyresö kyrka och blev senare dagsverkstorp under Tyresö gods. På 1950-talet upphörde det sista jordbruket på torpet, och det revs slutligen under 1970-talet.

1960-talets första hälft: kommunens generalplan

När den siste godsherren på Tyresögodset dog 1930 började marken att styckas upp. Tyresö kommun köpte då successivt upp mark för exploatering.

I början av 1960-talet började kommunen att planera för bebyggelse av Krusbodaområdet. I kommunens generalplan framfördes synpunkten att området “borde utnyttjas för villabebyggelse”. Redan under 1963 började man gå igenom olika planförslag för stamfastigheten Alby 1:1, den mark som hela Krusboda sedan styckas ut ur.

Förvärvet av Alby 1:1 var inget vanligt markköp. Fastigheten var ett prästboställe — kyrklig egendom som förvaltades av stiftsnämnden i Strängnäs — och en försäljning krävde därför regeringens tillstånd. Genom ett beslut den 22 mars 1963 medgav Kungl. Maj:t att fastigheten fick säljas till Tyresö kommun för 490 000 kronor. Köpekontraktet undertecknades i Strängnäs den 24 juni 1963 och godkändes av kommunen den 3 juli samma år. Köpebrevet utfärdades den 21 september 1964, och kommunen fick lagfart några dagar senare. Enligt regeringens beslut skulle köpeskillingen tillfalla Tyresö församling och förvaltas som prästlönetillgång inom pastoratet.

1960-talets andra hälft: idén och arkitekterna

Efter att ha gått igenom ett antal olika planförslag tog kommunen år 1966 till slut ställning för ett förslag från byggnadsföretaget Byggnads AB Konstruktör. Därefter tillsattes en särskild kommitté, Krusbodakommittén, för vidare beredning av ärendet. En central person i kommitténs arbete var kommunens företrädare Olle Handmark. Han skrev både kommitténs slutrapport 1970 och genomföranderapport 1972 och blev senare sekreterare och firmatecknare i Anläggningssamfälligheten Krusboda (ASK).

Kommittén var första formella ledet när ett ramavtal mellan kommunen och byggföretaget Byggnads AB Konstruktör träffades år 1968. Där skrevs in att kommunens stadsingenjör skulle vara förrättningsman. Det är detta ramavtal som är grunddokumentet för hela Krusboda. I det åtar sig kommunen att bygga ut gator och ledningar till området.

1969 fastställs stadsplanen. Genom exploateringsavtal mellan kommunen och byggföretaget säljs marken vidare för bebyggelse, och kommunen upprepar sina åtaganden.

1970-talet: ASK bildas och husen byggs

Grävskoporna sattes i marken, myrarna och sjön fylldes ut med massor från de omfattande markarbetena, och berget sprängdes. Husen grupperades kring små torg och lekplatser. Meningen var att de boende själva skulle sköta sina gemensamma, vardagsnära frågor i mindre enheter, medan den tekniska infrastrukturen — vatten, avlopp och de större vägarna — låg på en annan nivå.

Strukturen tog form på pappret. Gemensamhetsanläggningen Alby ga:3 bildas, och den 30 september 1970 konstitueras samfällighetsföreningen ASK som ska förvalta den. Husen byggs sedan etappvis fram till mitten av 1970-talet.

1972 till 1974: anläggningsbeslutet drar gränsen

För att det ska vara tydligt vad som är gemensamt och vad som är kommunens fattas 1974 ett anläggningsbeslut för ga:3, undertecknat den 23 april 1974. Beslutet räknar upp vad anläggningen omfattar och fördelar andelstalen mellan fastigheterna. Sammanlagt blir det 1 376 andelar fördelade på cirka 1 190 fastigheter.

1974 till 1978: domstolarna prövar strukturen

Krusbodas struktur sattes tidigt på prov. En grupp villaägare ville lämna samfälligheten, eller åtminstone betala mindre till den. Deras argument var att de hade liten nytta av de gemensamma anläggningarna och att de redan var anslutna till kommunens VA och hade betalat för det.

Frågan drevs genom fastighetsdomstol och hovrätt. Hovrätten kom 1977 fram till en kompromiss: villorna fick stanna kvar i samfälligheten men med ett lägre andelstal, två tredjedelar, eftersom deras nytta bedömdes vara mindre än övrigas. Saken överklagades ända till Högsta domstolen, som 1978 inte tog upp målet. Därmed blev hovrättens avgörande slutgiltigt.

Vad dokumenten sammantaget visar — vad kommunen åtog sig, vad de boende betalat för och varför strukturen var tänkt att bestå — och vad det betyder för den omprövning av Alby ga:3 som pågår i dag, går vi igenom i Avtalen bakom Krusboda.