Krusboda
Tillbaka till startsidan

Krusbodas historia

Dagens Krusboda började färdigställas 1970 och blev med sina omkring 1 200 bostäder ett av Sveriges största grupphusområden. Bakom de slingrande gångvägarna och de gemensamma torgen finns en genomtänkt plan.

Snabb tidslinje

  • 1963 till 1964. Kommunen köper prästbostället Alby 1:1 av kyrkan (Strängnäs stift) för 490 000 kronor och blir lagfaren ägare till marken.
  • 1967. Arkitektbyrån ritar den första illustrationsplanen för Krusboda. Kommunfullmäktige beviljar den 28 september pengar till projektering av va-ledningar och gator, anläggningar “som kommer att ägas och underhållas av kommunen”.
  • 1968. Kommunen och byggföretaget tecknar ett ramavtal. Kommunen lovar att bygga ut och sköta bland annat vatten och avlopp.
  • 1969. Stadsplanen fastställs, de första exploateringsavtalen tecknas, och kommunens rätt till vatten- och avloppsledningarna säkras redan när området styckas och byggs.
  • 1970. Kommunalnämnden beslutar den 21 april att kommunen åtar sig drift och underhåll av markerade huvudledningar för vatten och avlopp inom kvartersmark. Gemensamhetsanläggningen Alby ga:3 inrättas genom anläggningsbeslut den 3 juli, på ansökan av Byggnads AB Konstruktör och kommunen, och samfällighetsföreningen ASK konstitueras den 30 september.
  • 1969 till 1974. Området byggs, etapp för etapp.
  • 1973 till 1974. Förslaget till nytt anläggningsbeslut för ga:3 dateras den 21 december 1973. Anläggningsbeslutet den 23 april 1974 drar gränsen mot kommunens ledningar och fördelar andelstalen.
  • 1974 till 1978. Domstolarna prövar andelstalen för villorna på Flåhackebacken. Hovrätten sänker dem 1977, och Högsta domstolen meddelar 1978 inte prövningstillstånd.
  • 1975. Kommunen börjar fakturera vattenavgifterna direkt till fastighetsägarna, och kommunstyrelsen tar ett motsvarande beslut om huvudledningarna i utbyggnadsetapp V (§ 271).
  • 1978. Kommunen avtalar den 3 januari med ASK och tio garagesamfälligheter om vägunderhåll och vinterväghållning. Anläggningsbeslutet vinner laga kraft den 2 augusti och registreras den 19 oktober.

Före radhusen: berg, en sjö och ett torp

Fram till 1900-talet var Tyresö gods, egendomen som tillhörde Tyresö slott, den största jordägaren i området. Godset ägde nästan all mark som i dag är Tyresö kommun. Området som skulle bli Krusboda bestod av myrmark, en mindre sjö och branta bergssluttningar. En väg mellan Bollmora gård och Nyfors gick genom området, och invid den låg en enkel timmerstuga byggd på 1630-talet, Krusboda torp. Det var ursprungligen tjänstebostad åt klockaren vid Tyresö kyrka och blev senare dagsverkstorp under Tyresö gods. På 1950-talet upphörde det sista jordbruket på torpet, och det revs slutligen under 1970-talet.

Svartvitt foto från 1967: en grusväg mellan gamla timrade lador och uthus vid Krusboda torp, innan radhusområdet byggdes.
Krusboda torp 1967, innan radhusområdet byggdes. Foto: Elisabet Tegner. Källa: Tyresö kommun.

1960-talets första hälft: kommunens generalplan

När den siste godsherren på Tyresögodset dog 1930 började marken att styckas upp. Tyresö kommun köpte då successivt upp mark för exploatering.

I början av 1960-talet började kommunen att planera för bebyggelse av Krusbodaområdet. I kommunens generalplan framfördes synpunkten att området “borde utnyttjas för villabebyggelse”. Redan under 1963 började man gå igenom olika planförslag för stamfastigheten Alby 1:1, den mark som hela Krusboda sedan styckas ut ur.

Förvärvet av Alby 1:1 var inget vanligt markköp. Fastigheten var ett prästboställe (kyrklig egendom som förvaltades av stiftsnämnden i Strängnäs), och en försäljning krävde därför regeringens tillstånd. Genom ett beslut den 22 mars 1963 medgav Kungl. Maj:t att fastigheten fick säljas till Tyresö kommun för 490 000 kronor. Köpekontraktet undertecknades i Strängnäs den 24 juni 1963 och godkändes av kommunen den 3 juli samma år. Köpebrevet utfärdades den 21 september 1964, och kommunen fick lagfart några dagar senare. Enligt regeringens beslut skulle köpeskillingen tillfalla Tyresö församling och förvaltas som prästlönetillgång inom pastoratet.

Köpebrevet från 1964 där Strängnäs stiftsnämnd överlåter prästbostället Alby 1:1 till Tyresö kommun, med kommunens inskrivningsstämpel.
Köpebrevet för prästbostället Alby 1:1, undertecknat av Strängnäs stiftsnämnd den 21 september 1964, med Tyresö kommuns inskrivningsstämpel. Källa: Riksarkivet.

1960-talets andra hälft: idén och arkitekterna

Efter att ha gått igenom ett antal olika planförslag tog kommunen år 1966 till slut ställning för ett förslag från byggnadsföretaget Byggnads AB Konstruktör. Därefter tillsattes en särskild kommitté, Krusbodakommittén, för vidare beredning av ärendet. En central person i kommitténs arbete var kommunens företrädare Olle Handmark. Han skrev både kommitténs slutrapport 1970 och genomföranderapport 1972 och blev senare sekreterare och firmatecknare i Anläggningssamfälligheten Krusboda (ASK).

Kommittén var första formella ledet när ett ramavtal mellan kommunen och byggföretaget Byggnads AB Konstruktör träffades år 1968. Där skrevs in att kommunens stadsingenjör skulle vara förrättningsman. Det är detta ramavtal som är grunddokumentet för hela Krusboda. I det åtar sig kommunen att bygga ut gator och ledningar till området.

Infrastrukturen var redan beslutad. Den 28 september 1967 (§ 125) beviljade kommunfullmäktige, på förslag av kommunalnämnden (§ 326), 500 000 kronor till projektering av va-ledningar, gator m.m. för Krusbodaområdet. Kostnaden för anläggningarna, “som kommer att ägas och underhållas av kommunen”, beräknades till cirka tio miljoner kronor, och projekteringen gick till ingenjörsbyrån VIAK. I byggnadskontorets preliminära kalkyl samma höst delades va-ledningarna upp i fyra poster: utom området, inom området, på kvartersmark och i husens grunder.

1969 fastställs stadsplanen. Genom exploateringsavtal mellan kommunen och byggföretaget säljs marken vidare för bebyggelse, och kommunen upprepar sina åtaganden.

1970-talet: ASK bildas och husen byggs

Grävskoporna sattes i marken, myrarna och sjön fylldes ut med massor från de omfattande markarbetena, och berget sprängdes. Husen grupperades kring små torg och lekplatser. Meningen var att de boende själva skulle sköta sina gemensamma, vardagsnära frågor i mindre enheter, medan den tekniska infrastrukturen (vatten, avlopp och de större vägarna) låg på en annan nivå.

Strukturen tog form på pappret. Gemensamhetsanläggningen Alby ga:3 inrättas genom anläggningsbeslut den 3 juli 1970 (akt 01-TYE-2359), efter ansökan av Byggnads AB Konstruktör och kommunen. Kommunen hade då 927 av de 1 260 andelarna. Den 30 september 1970 konstitueras samfällighetsföreningen ASK som ska förvalta anläggningen, och den 2 november 1970 ändras andelstalen och förmånsrätten (akt 01-TYE-2362). Vid det sammanträdet var kommunens kanslichef Olle Handmark ombud både för kommunen och för ASK:s styrelse. Båda besluten registrerades den 17 oktober 1974. Husen byggs sedan etappvis fram till mitten av 1970-talet.

1972 till 1974: anläggningsbeslutet drar gränsen

För att det ska vara tydligt vad som är gemensamt och vad som är kommunens fattas 1974 ett nytt anläggningsbeslut för ga:3 (förrättning F 79/73, akt 01-TYE-2848). Förslaget är daterat den 21 december 1973 och beslutet den 23 april 1974. Beslutet räknar upp vad anläggningen omfattar och fördelar andelstalen mellan de 1 190 anslutna fastigheterna. Beslutet anger sammanlagt 1 376 andelar. Efter hovrättens utslag 1977 (se nedan) är summan i det registrerade beslutet 1 361 ⅔ andelar, eftersom 43 fastigheter fick andelstalet två tredjedelar. ASK:s röstlängd vid årsstämman 2025 räknar med 1 376 andelar.

1974 till 1978: domstolarna prövar strukturen

Krusbodas struktur sattes tidigt på prov. En grupp villaägare ville lämna samfälligheten, eller åtminstone betala mindre till den. Deras argument var att de hade liten nytta av de gemensamma anläggningarna och att de redan var anslutna till kommunens VA och hade betalat för det.

Frågan drevs genom fastighetsdomstol och hovrätt. Svea hovrätt kom i sitt utslag den 27 december 1977 (Ö 48/77) fram till en kompromiss: villorna fick stanna kvar i samfälligheten, men 43 av dem fick ett lägre andelstal, två tredjedelar, eftersom deras nytta bedömdes vara mindre än övrigas. Högsta domstolen beslutade den 2 augusti 1978 att inte meddela prövningstillstånd (Ö 110/78). Därmed stod hovrättens utslag fast, och anläggningsbeslutet registrerades den 19 oktober 1978.

Vad dokumenten sammantaget visar (vad kommunen åtog sig, vad de boende betalat för och varför strukturen var tänkt att bestå) och vad det betyder för den omprövning av Alby ga:3 som pågår i dag, går vi igenom i Avtalen bakom Krusboda.

Dela med grannar

MejlaSMS