Den här sidan handlar om Krusboda, ett radhus- och villaområde i Tyresö kommun. Just nu pågår två ärenden som berör alla som bor här: Lantmäteriets omprövning av samfälligheten (gemensamhetsanläggningen Alby ga:3), och Länsstyrelsens tillsyn av Tyresö kommun om vem som ansvarar för vatten och avlopp i området.
Här samlar vi bakgrunden, handlingarna och det senaste som hänt.
Uppdatering 27 oktober 2026
Läget just nu
Lantmäteriets förrättning: inget beslut är fattat
Sedan sammanträdet den 17 juni ställdes in har förrättningen inte gått vidare till beslut. Den 23 juni skrev förrättningslantmätaren Sofia Adolfsson: “Om jag efter denna genomgång bedömer att det anmälda tillsynsärendet hos länsstyrelsen behöver utredas färdigt innan förrättningen kan fortsätta, kommer förrättningen att vilandeförklaras” (aktbilaga 708).
Enligt förrättningens dagbok den 27 augusti var det som låg på hennes bord att pröva “om förrättningen ska ställas in (dvs pröva om 35 § AL är uppfylld) eller om förrättningen ska vilandeförklaras med stöd av 4 kap 39 § FBL”. Det var nästan tre månader efter att utkasten till beslut publicerades. Samma dag avböjde hon ett arbetsmöte som ASK:s styrelse bett om, eftersom hon “inte är i läget att utreda omfattningen av Alby ga:3”. Styrelsen ombads i stället skicka in sina frågor.
Den 9 september skrev hon till kommunen att bilagan till kommunens beslut “kan utgöra ett bedömningsstöd för oss vid bedömning av frågan om förrättningen ska vilandeförklaras” (aktbilaga 1150). Den 23 september uppgav hon, enligt dagboken, i ett telefonsamtal med en sakägare att prövningar pågår och att hon hoppas kunna kalla till ett sammanträde före årsskiftet, men att inget beslut kommer att tas där.
På en fråga om bland annat båtnadsbedömning, ekonomiskt och tekniskt underlag och kostnadsberäkning svarade förrättningslantmätaren den 24 juni: “Något sådant underlag har inte upprättats eller tillförts ärendet” (aktbilaga 712). På frågan om vilket underlag som visar att förbindelsepunkterna ligger vid områdets yttre gräns svarade hon den 21 augusti: “Det är Tyresö kommun som angivit vart deras förbindelsepunkter finns i området.”
Den 3 september tog förrättningslantmätaren för första gången upp servituten för kommunens VA-ledningar i sak, i ett mejl till en sakägare (aktbilaga 1125). Det var tre månader efter utkasten. Frågan om servitut för kommunens ledningar hade kommit upp redan vid arbetsmötet den 29 maj, tre dagar före utkasten (aktbilaga 585). I mejlet anges anläggningsbeslutet för ga:3 som beslutat den 21 december 1973. Beslutet är daterat den 23 april 1974.
Tyresö kommun: inget politiskt ställningstagande
Den 2 juli skrev kommunen till Lantmäteriet (aktbilaga 828): “Det finns inget politiskt beslutat ställningstagande i kommunen om att förändra den nuvarande ansvarsfördelningen för vatten och avlopp i Krusboda vare sig för driften eller annat.” Om en uppdelning av ga:3 skrev kommunen att den inte ser behov av en sådan “och har därför inte yrkat på detta heller”. Samtidigt angav kommunen att förbindelsepunkterna “redan i dag är belägna i anslutning till områdets kvartersmark”.
Kommunens redogörelse till Länsstyrelsen kom den 8 september. Den lämnades genom ett ordförandebeslut den 2 september (SHN DEL/2026 § 36), fattat som ett brådskande beslut enligt 6 kap. 39 § kommunallagen. Ställningstagandet har alltså inte prövats av nämnden vid ett sammanträde. I redogörelsen skriver kommunen att förbindelsepunkterna “har bedömts ligga” i anslutning till den yttre gränsen av områdets kvartersmark, att det finns “en hel del dokumentation och motstridigheter i frågan”, att kommunen “hela tiden haft ansvar för drift och underhåll av huvuddelen av va-anläggningen i området”, att den har agerat “såsom huvudman för den allmänna va-anläggningen” och att den “inte på något sätt påkallat den nu pågående lantmäteriförrättningen”. Samma beslut gav kommundirektören i uppdrag att genomlysa VA-ansvaret i Krusboda. Den 9 september skrev kommunen till Lantmäteriet att genomlysningen “kan komma att påverka kommunens syn på förbindelsepunktens läge” (aktbilaga 1150).
Länsstyrelsens tillsyn: inte avgjord
Länsstyrelsen i Stockholm inledde tillsynen (diarienummer 32800-2026) med en skrivelse den 17 juni och begärde den 24 juni en redogörelse från kommunen senast den 16 oktober. Kommunens redogörelse av den 8 september skickades den 25 september till de boende som anmält saken, med tid för synpunkter till den 16 oktober. Endast kommunen är part i tillsynsärendet (52 § vattentjänstlagen). Ärendet är inte avgjort.
Uppdatering 3 juli 2026
Vad kommunen säger och vad handlingarna visar
Tyresö kommun svarar på sin webbplats på vanliga frågor om lantmäteriförrättningen och betonar att kommunen inte vill ändra ansvaret för vatten och avlopp, ett ansvar som kommunen genomgående beskriver som en “överenskommelse”. Det är bra att kommunen inte avser ändra ansvarsförhållandena. Men dess ansvar för vatten och avlopp i Krusboda är ett lagstadgat huvudmannaskap enligt vattentjänstlagen, som dessutom bygger på bindande avtal och på servitut (kommunens rätt att ha sina ledningar i samfälld mark).
Det stämmer också att det inte finns något politiskt beslut om att ändra ansvarsfördelningen för vatten och avlopp. Det som har drivit frågan är en tjänstemannalinje. Kommunens egna handlingar från 2022 och 2023 visar att tjänstemännens uttalade mål var just att flytta ut förbindelsepunkterna, och därmed kommunens ansvar, utanför samfälligheten. Samma tjänstemän som drev frågan då är de som ansvarat för kommunens kontakt med Lantmäteriet nu, och förbindelsepunkterna som “redan finns och bara förtydligas” är av en händelse samma punkter som enligt de tidigare handlingarna skulle upprättas för att flytta ut kommunens ansvar. Nedan följer en jämförelse mellan vad kommunen säger idag och vad handlingarna visar.
Kommunen säger
“Det finns inget uppdrag, beslut eller ambition att göra några förändringar i gällande överenskommelse.”
Handlingarna visar
Arbetet 2022 beställdes under ämnesraden “Möjlighet till att komma ur gamla avtal”. Redan den 28 september 2022 bad kommunens driftingenjör advokatbyrån utreda “om det är möjligt att flytta ut förbindelsepunkterna dvs ansvarsgränsen till fastighetsgränsen”, och skrev rakt ut: “Vårt önskemål är att upprätta nya förbindelsepunkter utanför samfälligheten för att ersätta befintliga inne i området.”
Kommunen säger
“Vill Tyresö kommun ändra ansvarsfördelningen för vatten och avlopp i Krusboda? Nej, det finns inget politiskt beslut i kommunen att förändra den nuvarande ansvarsfördelningen.”
Handlingarna visar
Beslutet togs på tjänstemannanivå. Då var målet uttalat. Advokaten sammanfattade sitt uppdrag som att bedöma “er möjlighet att komma ur detta och tydligt flytta ut ert ansvar utanför GA-området” (13 oktober 2022). I januari 2023 omsattes det i ett internt PM (märkt “Internt VA”) med sjutton nya förbindelsepunkter, två ledningsomläggningar och cirka 11,7 miljoner kronor, allt för att flytta ansvarsgränsen ut ur området.
Kommunen säger
“I det nya förslaget är de juridiska ansvarsgränserna med förbindelsepunkter inte ändrade, snarare förtydligade … i det nya förslaget är dessa förtydligade i en karta.”
Handlingarna visar
Kommunens eget arbete 2022 och 2023 syftade till motsatsen: att “flytta ut förbindelsepunkterna” och “upprätta nya förbindelsepunkter utanför samfälligheten för att ersätta befintliga inne i området”, enligt det interna PM:et sjutton nya. De sjutton förbindelsepunkterna i Lantmäteriets utkast till nytt beslut för ga:3 (aktbilaga 580) är samma sjutton som i kommunens PM från den 11 januari 2023. Att flytta och nyanlägga sjutton förbindelsepunkter är inte att förtydliga var de redan ligger, utan att flytta ansvarsgränsen.
Lantmäteriets karta över kommunens förbindelsepunkter i Krusboda. Samma placeringar som de nya förbindelsepunkter som skulle upprättas enligt kommunens interna PM.
Länsstyrelsen granskar Tyresö kommuns VA-ansvar i Krusboda
Enskilda fastighetsägare kan inte tvingas in i en VA-samverkan genom en gemensamhetsanläggning i stället för en allmän VA-anläggning. Därför har Länsstyrelsen i Stockholm nu öppnat ett tillsynsärende (diarienummer 32800-2026) mot Tyresö kommun gällande ansvaret för vatten och avlopp i Krusboda. Länsstyrelsen är den myndighet som granskar att kommunen fullgör sina skyldigheter enligt vattentjänstlagen. Den 24 juni ombads kommunen att senast den 16 oktober 2026 redogöra för vilket ansvar den anser sig ha. Kommunens redogörelse kom den 8 september (se läget just nu).
Länsstyrelsen pekar i sin begäran själv på att lagen inte ger kommunen utrymme att välja en VA-samverkan mellan fastighetsägare som ett alternativ till en kommunal VA-anläggning, och att det inte räcker att kommunen anordnar en förbindelsepunkt till en samfällighets egen anläggning. Länsstyrelsen hänvisar där till förarbetena till vattentjänstlagen (prop. 2005/06:78 s. 37 ff.) och till Mark- och miljööverdomstolens dom MÖD 2021:12. I begäran återger Länsstyrelsen också vad som framgår av den inkomna skrivelsen, bland annat att “ASK har idag ingenting med hushållens vattenleverans eller förbrukning att göra, varken praktiskt eller ekonomiskt.” Tillsynsärendet är ännu inte avgjort.
En VA-anläggning räknas som allmän om kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande över den och den har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt vattentjänstlagen (2 § vattentjänstlagen). Det är inflytandet som avgör, inte ägandet. När en anläggning är allmän är kommunen huvudman. Det innebär att det är kommunen som ansvarar för drift och underhåll, och som har rätt att ta ut VA-avgifter.
För VA-anläggningen i Krusboda gäller samtliga dessa förhållanden:
Kommunen äger huvudledningarna: Samfällighetens och fastighetsägarnas ansvar börjar först nära den egna fastigheten, vid den förbindelsepunkt där den kommunala ledningen ansluter.
Kommunen har säkrat sitt rättsliga inflytande: Lagen kräver inte nödvändigtvis att kommunen äger vare sig mark eller ledningar, utan att den har juridisk kontroll, ett så kallat rättsligt bestämmande inflytande, över anläggningen. Tyresö kommun säkrade denna kontroll redan när Krusboda byggdes. Det framgår tydligt av en mängd handlingar, avtal och servitut för ledningarna som bildades 1969 till 1972.
Kommunen tar ut full VA-avgift: Varje fastighet i Krusboda betalar full VA-taxa direkt till kommunen, och har gjort sedan 1970-talet. Enligt vattentjänstlagen är det fastighetsägarna inom verksamhetsområdet som betalar avgifter för den allmänna VA-anläggningen (24 §), och avgifterna får inte överskrida de nödvändiga kostnaderna för anläggningen (30 §, den så kallade självkostnadsprincipen). VA-avgifterna ska alltså täcka kostnaderna för den allmänna anläggningen. Att kommunen i decennier har tagit ut full taxa av varje fastighet talar för att huvudledningarna hör till den allmänna anläggningen, och emot att kostnaderna för att underhålla och förnya dem kan läggas över på fastighetsägarna.
Avtalen, servituten och övriga handlingar som styrker detta finns samlade och nedladdningsbara på sidan om avtalen bakom Krusboda. Där kan du även läsa Länsstyrelsens information om tillsynsärendet och begäran om yttrande till Tyresö kommun.
Lantmäteriets förslag för Krusboda
Den 1 juni 2026 lade Lantmäteriet fram nio förslag till beslut (aktbilaga 573 till 581) och ett följebrev (aktbilaga 582) om hur Krusboda ska skötas i framtiden. Beslutssammanträde var planerat till 17 juni 2026 men ställdes in den 10 juni. Redan den 26 maj hade den tidigare förrättningslantmätaren Nilla Dansk ersatts av Sofia Adolfsson.
Vad föreslås?
Den stora samfälligheten ASK (ga:3), som idag sköter nästan allt gemensamt i Krusboda, ska splittras upp. Skötseln av grönytor, lekplatser, planteringar och innergårdar flyttas från ASK och läggs istället på varje område för sig.
ASK blir kvar för friluftsbadet och får samtidigt ett nytt och mycket större ansvar för vatten och avlopp. Enligt förslaget ska dricksvatten levereras året om och hålla den kvalitet som krävs enligt gällande lagstiftning (aktbilaga 580 s. 3). Hur debiteringen sker i dag lämnar förslaget själv som en öppen fråga. Leverans och vattenkvalitet är uppgifter som idag ligger hos kommunen.
För Renlavsgången (ga:2) och Musserongången (ga:7) utvidgas den befintliga garagesamfälligheten till att sköta även marken. För Lummergången (ga:1), Björnmossegången (ga:4), Stensötegången (ga:5), Pärlröksgången (ga:8) och Fårticke- och Björktickegången (ga:10) bildas en helt ny samfällighet för marken, vid sidan av den befintliga för garagen.
På Flåhackebacken behåller 14 fastigheter sin samfällighet för garage och körvägar (ga:9), som även den får ansvar för sopor. 45 fastigheter utträder ur ASK (ga:3), däribland samtliga 14 i ga:9, utan att få någon ny samfällighet för förvaltning av sin gemensamt ägda mark.
Varför olika lösningar för olika gångar?
Uppdelningen av ga:3 i flera separata anläggningar föreslogs av förrättningslantmätaren vid sammanträde 1 den 29 oktober 2025 (aktbilaga 119 s. 14). Ett fåtal boende på Renlavsgången och Musserongången har därefter föreslagit att ansvaret för den gemensamma marken flyttas till områdesnivå. Det är därför dessa två områden har fått en egen lösning, där garagesamfälligheten utvidgas. På Flåhackebacken hade några boende två dagar före sammanträdet yrkat om utträde ur ASK (aktbilaga 80), och Lantmäteriet har då valt att bara behålla ga:9 där, så att den kan fortsätta förvalta garage och körvägar för de fastigheter som nyttjar dessa. För de övriga områdena finns inga sådana förslag från de boende. Där har Lantmäteriet valt en annan modell på egen hand.
Vad är problemen?
Förvaltningen är inte löst. Förslagen säger ingenting om vem som ska sköta de nya gemensamma anläggningarna. Befintliga garagesamfälligheter kan inte bara ta över ansvaret för marken, det kräver en ny förrättning som föreningen själv måste ansöka om och som medlemmarna får betala. Alternativet är att områdena får två parallella samfälligheter med dubbla styrelser och avgifter.
Kommunen lämnar över VA-ansvaret. Förslaget innebär att VA-huvudledningarna inom Krusboda flyttas från kommunens till samfällighetens ansvar, trots att alla fastigheter har erlagt anslutningsavgift för VA till kommunen (kommunen utfärdade bevis om erlagd anslutningsavgift per fastighet i september 1972) och sedan 1975 betalar VA-taxa direkt till kommunen.
Konsekvenserna är inte analyserade. Förslagen redovisar inte vad förändringarna kostar för boende, vad som händer med ASK:s personal och utrustning, hur många nya föreningar som ska bildas eller hur de ska bemannas. Befintliga garagesamfälligheter har redan idag svårt att få boende att engagera sig.
Tiden var för kort. Nio omfattande förslag publicerades 1 juni med beslutssammanträde redan 17 juni. Det gav 16 dagar för 1 190 fastighetsägare att granska och yttra sig. Förrättningslantmätaren hade dessutom semester 2 till 8 juni, så det återstod åtta vardagar för att ta emot och bemöta synpunkterna (aktbilaga 582). Den 10 juni ställdes sammanträdet in (aktbilaga 633), med hänvisning till det omfattande materialet och de synpunkter som kommit in.
Vad kan du göra?
Den nya förrättningslantmätaren bad den 10 juni sakägarna att i nuläget avvakta med nya yrkanden och yttranden (aktbilaga 633). Men det är fortfarande din rätt som sakägare att lämna in ett yrkande, och redan inlämnade yrkanden är fortsatt aktuella för prövning. Ju fler likalydande yrkanden som finns i ärendet, desto tydligare blir motståndet. Det väger in i opinionsvillkoret (7 § anläggningslagen). Den 23 september 2026 uppgav förrättningslantmätaren att prövningar pågår och att hon hoppas kunna kalla till ett sammanträde före årsskiftet, men att inget beslut kommer att tas där.
Nedan finns en färdig mall. Fyll i ditt namn och din fastighetsbeteckning, kopiera texten eller öppna ett färdigt mejl, och skicka in det till förrättningslantmätaren. Sprid det gärna till dina grannar. Hänvisa alltid till ärendet AB241102.
Öppnas inget mejl, eller saknas delar av texten i utkastet? Använd “Kopiera yrkandet” och klistra in hela texten i ett mejl till sofia.adolfsson@lm.se.
Till förrättningslantmätare Sofia Adolfsson
Lantmäteriet
Ärende: AB241102, omprövning av Alby ga:3
YRKANDEN
Jag, ägare av fastigheten Tyresö Alby 1:[nummer] och sakägare i förrättningen, framställer följande yrkanden:
1. I första hand: att förrättningen ställs in (avslutas) i sin helhet.
2. I andra hand: att Alby ga:3 ska kvarstå sammanhållen, utan uppdelning i nya gemensamhetsanläggningar och utan utvidgat ansvar.
3. Oavsett vilket: att inget beslut fattas innan Lantmäteriet har visat att de föreslagna åtgärderna uppfyller väsentlighetsvillkoret i 5 § och båtnadsvillkoret i 6 § anläggningslagen, alltså bland annat att fördelarna överväger kostnaderna och olägenheterna. Lantmäteriet har i aktbilaga 712 självt angett att underlag för en sådan bedömning inte har upprättats eller tillförts ärendet.
4. Om förrättningen ställs in: att uppkomna förrättningskostnader betalas av sökanden enligt huvudregeln i 29 § anläggningslagen jämförd med 2 kap. 6 § fastighetsbildningslagen. Enligt den bestämmelsen ska sökanden betala uppkomna kostnader när förrättningen inställs, "om icke särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem". Jag gör gällande att några sådana särskilda omständigheter inte föreligger.
GRUNDER TILL VARFÖR ALBY GA:3 BÖR HÅLLAS SAMMAN
1. Förvaltningen fungerar väl och har gjort i omkring 50 år. Anläggningssamfälligheten Krusboda (ASK) sköter idag förvaltningen på ett välfungerande och kostnadseffektivt sätt. Det finns inget problem som behöver lösas och ingen efterfrågad förändring från sakägarna i stort. Att riva upp en ordning som fungerat i ett halvsekel är varken motiverat eller proportionerligt.
2. Stordriftsfördelarna går förlorade vid en uppdelning. En stor, samlad samfällighet kan ha anställd personal och egna maskiner, göra gemensamma inköp av material och tjänster, samordna underhåll och investeringar och hålla nere administrationen. Delas ga:3 upp i flera mindre enheter försvinner dessa fördelar. Förvaltningen blir dyrare och svårare, och varje liten enhet ska dessutom bemannas med förtroendevalda som har både tid och kompetens för ett utvidgat uppdrag.
3. Krusboda är planerat och byggt för gemensamma ytor. Området är från början uppbyggt kring gemensamma gångvägar, lekplatser, grönytor, parkeringar och badet, ytor som nyttjas av boende i hela Krusboda, inte bara av den närmaste delen. Att dela upp ansvaret för sådana sammanhängande och gemensamt använda funktioner mellan flera mindre samfälligheter är i praktiken ogörligt att göra på ett rättvist och funktionellt sätt. En fotbollsplan, en gångväg eller ett bad som hela området använder bör förvaltas centralt, som idag.
4. Den övervägande majoriteten motsätter sig förändringen. Fullmakter från fler än 600 fastighetsägare och ett stort antal yttranden visar att den övervägande majoriteten vill behålla den nuvarande förvaltningen. Opinionsvillkoret i 7 § anläggningslagen talar mot de föreslagna åtgärderna.
FÖRRÄTTNINGEN VILAR PÅ FEL GRUND
5. Förslagen går utanför förrättningens föremål.
De genomgripande förslagen om att bilda nya gemensamhetsanläggningar och förändra andra anläggningar saknar ett behörigt yrkande. Förrättningen avser omprövning av Alby ga:3. Yrkanden om andra anläggningar och om samfälld mark ligger utanför förrättningens föremål och kräver egna förrättningar. Ändå föreslås fem nya samfälligheter bildas.
6. Saken har bytts ut under resans gång.
Ärendet inleddes som en avgränsad fastighetsbestämning av gränsen mellan enskilt och samfällt ansvar för dagvatten. Det har därefter förvandlats till en fullständig omprövning av hela ga:3. Det är en annan sak, med andra parter och en annan rättslig prövning, och borde ha krävt en ny ansökan med en ny och korrekt sakägarprövning.
OM VATTEN OCH AVLOPP
7. VA-ansvaret hör hemma i en dialog mellan samfälligheten och kommunen, inte i förrättningen. Tyresö kommun har förklarat att den inte avser att ändra ansvarsfördelningen för vattentjänsterna. Frågan om vem som är huvudman för vatten och avlopp avgörs enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV), och bör inte hanteras genom en lantmäteriförrättning. Länsstyrelsen har dessutom inlett ett tillsynsärende mot Tyresö kommun om just denna fråga. Skulle förrättningen ändå drivas vidare bör den vilandeförklaras (4 kap. 39 § fastighetsbildningslagen jämförd med 19 § anläggningslagen) till dess att kommunens ansvar är klarlagt, så att inget beslut fattas som riskerar att omedelbart upphävas.
Sammanfattningsvis: Alby ga:3 bör hållas samman. Förvaltningen fungerar, området är byggt för gemensamma ytor, en uppdelning saknar både nytta och stöd hos sakägarna, och förslagen vilar inte på behöriga yrkanden. Jag yrkar därför i första hand att förrättningen ställs in, och i andra hand att ga:3 kvarstår sammanhållen utan uppdelning eller utökat ansvar.
Jag begär att detta yrkande diarieförs i ärendet och beaktas vid Lantmäteriets fortsatta prövning i ärendet, och emotser bekräftelse på att det mottagits och diarieförts.
Med vänliga hälsningar
[Namn]
Ägare av Tyresö Alby 1:[nummer]
[Datum]
Går kommunens linje igenom kan det få stora konsekvenser för ditt hushåll.
Du riskerar att betala för vattnet två gånger. Du betalar redan VA-taxan till kommunen. Flyttas drift och underhåll över till samfälligheten betalar du igen via samfällighetsavgiften, för samma vatten och avlopp.
Din samfällighetsavgift kan stiga kraftigt. Samfälligheten har aldrig haft kommunal VA-drift i sin budget. Plötsligt ska föreningen hantera drift, underhåll och framtida investeringar för ett helt ledningsnät.
Du riskerar att ärva notan för ett gammalt nät. VA-ledningarna i Krusboda är över 50 år gamla och närmar sig slutet av sin livslängd. Framtida stambyten och ledningsarbeten kan kosta många miljoner. I dag delas sådana kostnader av hela kommunens VA-kollektiv. Med samfällighetsansvar hamnar kostnaden i stället på Krusboda.
Bara själva överlämningen kostar stora pengar. Kommunens egen interna kalkyl från 2023 uppskattade kostnaden för nya förbindelsepunkter och omläggning av ledningar till cirka 11,7 miljoner kronor, och då handlar det bara om att flytta ansvarsgränsen.
Du kan få vara med och betala för lantmäteriförrättningen. Lantmäteriet uppskattade vid första sammanträdet kostnaden till 500 000 till 1 000 000 kronor (aktbilaga 119 s. 17). Leder förrättningen till ett anläggningsbeslut ska kostnaderna enligt 29 § anläggningslagen “fördelas mellan ägarna av de fastigheter som ska delta i anläggningen efter vad som är skäligt”. Ställs förrättningen in ska enligt 2 kap. 6 § fastighetsbildningslagen, som 29 § anläggningslagen hänvisar till, “sökanden betala uppkomna kostnader, om icke särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem”.
Du går från en stabil taxa till risken för stora extrakostnader. I dag är VA en jämn kommunal avgift som delas av alla anslutna hushåll i Tyresö. Med samfällighetsansvar kan en större vattenläcka eller ett akut ledningsbyte leda till stora extrauttag från medlemmarna.
Du får mindre demokratisk insyn, inte mer. Det här drivs genom en lantmäteriförrättning och tjänstemannalinje, inte genom ett öppet beslut i kommunfullmäktige. Du kan alltså inte rösta bort beslutet i ett kommunval.
Färre hushåll kan få bära fler gemensamma kostnader. Om gemensamhetsanläggningen delas upp blir det färre hushåll som delar på kostnader för vägar, bad och andra gemensamma funktioner, vilket kan höja avgiften även där.
Det kommunen sparar kan bli din räkning
Kärnan i konflikten är enkel: kommunen försöker flytta ansvar och framtida kostnader från kommunen till de boende i Krusboda.
Och samtidigt riskerar ett löfte som området byggdes på att brytas: att vatten och avlopp är ett kommunalt ansvar.
Det är inte avgjort
Du kan fortfarande påverka ärendet. Lantmäteriet publicerade ett första förslag till beslut den 1 juni 2026, men ställde den 10 juni in det planerade sammanträdet. Enligt förrättningens dagbok prövade förrättningslantmätaren i augusti om förrättningen ska ställas in (om villkoren i 35 § anläggningslagen inte är uppfyllda) eller vilandeförklaras (4 kap. 39 § fastighetsbildningslagen). I september uppgav hon att prövningarna pågår och att hon hoppas kunna kalla till ett sammanträde före årsskiftet, där inget beslut ska tas. Redan inlämnade yrkanden och yttranden är fortsatt aktuella, och det kommer nya tillfällen att lämna synpunkter längre fram.
Och om Lantmäteriets beslut går emot Krusboda kommer det att överklagas till mark- och miljödomstolen. Ombud är en av Sveriges främsta experter på fastighetsrätt och anläggningslagen.
Det handlar inte om en vattenledning
Ett enskilt ärende om dagvattenledningar har förvandlats till en omfattande omorganisation av en av Sveriges största samfälligheter, mot de boendes vilja.
De som driver på förändringarna är en statligt anställd lantmäteriförrättare och Tyresö kommun, som vill avveckla sina avtalsbundna åtaganden för VA, sophantering och gemensam infrastruktur. Motivet är att slippa underhållskostnader för ett VA-nät som närmar sig slutet av sin livslängd.
Det kommunen vill göra är omöjligt att åstadkomma genom demokratiska och lagliga vägar, men med hjälp av Lantmäteriet försöker de nu ta en administrativ omväg. Effekten, om det skulle lyckas, är en omfördelning av kostnader om miljontals kronor från det offentliga till privata hushåll.
Men det är inte bara Tyresö kommun som gjort fel. Hela Lantmäteriets handläggning är kantad av extremt allvarliga brister. Ärendet kallades som en fastighetsbestämning, men tolv dagar före första sammanträdet ändrades det till en omprövning av hela ga:3, utan ny kallelse (aktbilaga 31, 32 och 67). Var sökandens ändring en återkallelse, och borde en ny kallelse ha gått ut? Det är öppna rättsliga frågor (4 kap. 18 och 32 §§ fastighetsbildningslagen jämförda med 19 § anläggningslagen). Flera av de förslag som ska prövas är dessutom direkt motstridiga.
Och det allvarligaste av allt: hela ärendet bygger på en utredning som hoppat över det allra mest grundläggande, nämligen att pröva vem som faktiskt äger och ansvarar för de ledningar som allting handlar om.
Detta har hänt
September 2022. En driftingenjör vid Tyresö kommuns VA-enhet beställer juridiskt utlåtande av advokat. Ämne: “Möjlighet till att komma ur gamla avtal.” Inget politiskt beslut ligger bakom uppdraget. Beställaren är på operativ driftnivå.
September 2024. En boende i Krusboda ansöker om fastighetsbestämning för en dagvattenledning vid sin egen fastighet.
Oktober 2025. Efter ett telefonsamtal med förrättningslantmätaren ändrar sökanden plötsligt sitt yrkande. Från att ha gällt en fastighetsbestämning är det nu en omprövning av hela gemensamhetsanläggningen Alby ga:3 (1 190 fastigheter).
Oktober 2025 till april 2026. Ärendet växer okontrollerat. Lantmäteriet, Tyresö kommuns VA-enhet och ett fåtal utvalda sakägare driver det vidare i ett nära, delvis odokumenterat samarbete, och allt fler frågor dras in, samtidigt som allt fler andra sakägare protesterar mot hur förrättningen sköts.
Maj och juni 2026. En ny förrättningslantmätare tar över den 26 maj. Lantmäteriet lägger fram nio förslag till beslut den 1 juni. Det planerade sammanträdet den 17 juni ställs in, och Länsstyrelsen inleder ett tillsynsärende mot Tyresö kommun om ansvaret för vatten och avlopp.
Juli till oktober 2026. Kommunen skriver till Lantmäteriet att den inte har yrkat någon uppdelning av ga:3 (2 juli). Kommunens redogörelse till Länsstyrelsen kommer den 8 september. Förrättningslantmätaren prövar om förrättningen ska ställas in eller vilandeförklaras, och inget beslut är fattat.
Den 16 september 2024 ansökte en radhusägare i Tyresö i södra Stockholm om en fastighetsbestämning hos Lantmäteriet. Syftet var att få klarhet i vem som ansvarar för ett dagvattenrör. Radhuset ligger i bostadsområdet Krusboda, där alla fastigheter är delägare i en så kallad gemensamhetsanläggning (GA), ga:3. Det betyder att många saker, bland annat vissa ledningar, ägs gemensamt av fastigheterna och sköts av en samfällighetsförening, Anläggningssamfälligheten Krusboda (ASK). Den boende ansåg att ett stopp i röret var föreningens ansvar.
Ärendet låg sedan still fram till hösten 2025. En ny handläggare (lantmäteriförrättare) hade tagit över ärendet tidigare på året och menade att det vore “mer skäligt” med en omprövning av hela gemensamhetsanläggningen än att bara utreda själva frågan om vem som ansvarar för röret. Kallelsen till det första sammanträdet, som skickades ut den 13 september 2025, gällde en fastighetsbestämning av dagvattenledningarna (aktbilaga 31 och 32). Den 10 oktober skrev radhusägaren i ett mejl: “Jag har efter vårt kontakt beslutat att jag vill dra tillbaka min nuvarande fråga och att vi i stället gör en omprövning av gemensamhetsanläggningen” (aktbilaga 66). Den 17 oktober meddelade Lantmäteriet sakägarna att fastighetsbestämningen inte längre gällde och att yrkandet nu var en omprövning av ga:3 (aktbilaga 67). Någon ny kallelse gick inte ut. Därmed gällde ärendet inte längre ett enda radhus, utan samtliga 1 190 fastigheter i området.
Radhusägaren skrev “dra tillbaka”. Om det var en återkallelse av ansökan eller en ändring av den är en öppen rättslig fråga (4 kap. 32 § fastighetsbildningslagen jämförd med 19 § anläggningslagen), och den har ekonomisk betydelse. Myndigheten tar betalt för sitt arbete. Ställs en förrättning in ska enligt 2 kap. 6 § fastighetsbildningslagen, som 29 § anläggningslagen hänvisar till, “sökanden betala uppkomna kostnader, om icke särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem”. Leder en omprövning i stället till ett nytt anläggningsbeslut ska kostnaderna fördelas mellan ägarna av de deltagande fastigheterna “efter vad som är skäligt” (29 § anläggningslagen).
Lantmäteriet kallade därefter till ett möte för alla sakägare, det vill säga alla som äger en fastighet som berörs av ärendet, och därför är part i förrättningen. De som är sakägare har också rätt att lämna in yrkanden, alltså förslag på saker som de vill ska tas upp och prövas (eller inte prövas) i förrättningen. Styrelsen för ASK, föreningen som sköter anläggningen, fick beskedet att de varken kunde företräda medlemmarna eller var sakägare.
Det första mötet hölls i oktober 2025. Istället för att lyssna på sakägarna lade lantmäteriförrättaren fram egna förslag på hur anläggningen borde delas upp. Det var tydligt att det redan bestämts att myndigheten planerade att driva igenom mycket stora förändringar av Krusboda. Eftersom Tyresö kommun är en av de största delägarna i gemensamhetsanläggningen ga:3 hade de också kallats till mötet i egenskap av fastighetsägare.
Det som kan tyckas märkligt är därför att de representanter från kommunen som kom till mötet var tjänstepersoner från VA- och exploateringsenheten. Den 11 oktober 2025, dagen efter sökandens ändrade yrkande, hade lantmäteriförrättaren mejlat kommunen, bifogat kallelsen och det nya yrkandet och bett kommunen skicka någon som kunde svara på frågor om kommunens ansvar. Övriga sakägare fick besked om det nya yrkandet först den 17 oktober (aktbilaga 67), sex dagar senare. Den 13 oktober svarade en av kommunens VA-ingenjörer att han skulle delta. Han skrev: “I dagsläget har kommunen tagit ett för stort ansvar för drift och underhåll för området.” Bakgrunden var enligt honom oklar, “även om kollegor som numera är pensionärer berättar att det varit så av gammal hävd”, men “det inte får fortsätta på det viset”. Som skäl angav han att ordningen “avviker från likabehandlingsprincipen för VA-kollektivet” (aktbilaga 75).
Än märkligare är att lantmäteriförrättaren på nästa möte, som hölls i mars 2026, menade att kommunen inte var sakägare, men att de ändå hade rätt att föra in frågor i förrättningen, dessutom utan att formellt yrka om dem. Nu ville kommunen att även Krusbodas sophantering skulle ingå i föreningens ansvarsområde (och därmed inte längre vara kommunens kostnad).
Många Krusbodabor var vid det här laget mycket upprörda över hela proceduren. De hade inte bett om någon omorganisation och de allra flesta var nöjda med hur samfälligheten skötts och fungerat i över femtio år. Dessutom var många av de förslag och slutsatser Lantmäteriet lagt fram baserade på rena felaktigheter eller oförenliga med lagen. Men trots att många sakägare protesterade mot att ärendet inte gick rätt till fortsatte lantmäteriförrättaren att driva vidare ärendet och dra in fler och fler frågor.
Ett talande exempel på hur kaosartat hela ärendet blivit är det yrkande som kom in i maj 2026, ett halvår efter att det “ändrats”. Radhusägaren som startade det hela med en ansökan om att få veta vem som ansvarade för ett rörstopp mejlade då in ett förslag som innebär en total omorganisation av hela Krusboda. Personen beskriver det själv som “mer ett förslag kanske än yttrande”. Den ursprungliga frågan om dagvattenröret tycks dock inte längre vara viktig, då den inte nämns med ett ord.
Här står vi nu. Den 10 juni 2026 ställde Lantmäteriet in det planerade sammanträdet den 17 juni. Förrättningslantmätaren hade bytts ut redan den 26 maj. I september uppgav den nya förrättningslantmätaren att prövningar pågår och att hon hoppas kunna kalla till ett sammanträde före årsskiftet, där inget beslut ska tas. Länsstyrelsens tillsyn av kommunen pågår. Kostnaderna för förrättningen växer för varje dag, och över tusen familjer kan tvingas betala för förändringar de inte vill ha. Det handlar om människors hem, men inte bara om pengar. Den brännande frågan är: kan vi som medborgare lita på att myndigheterna inte använder sin makt emot oss?
Förrättningen pågår, och alla fastighetsägare i området är sakägare. Det betyder att alla har rätt att lämna in yrkanden, yttranden och synpunkter, och att Lantmäteriet är skyldig att förhålla sig till dem.
Konkret kan du som boende:
Föra dialog med lokalpolitiker. Tyresö kommuns inblandning är central men saknar politisk förankring, och kommunala politiker har skäl att engagera sig.
Sakägare kan själva följa ärendet. De allmänna handlingar som finns publicerade i ärendet är tillgängliga via Lantmäteriets e-tjänst (enak.lantmateriet.se).