Fullständig tidslinje

1968 — Ett strukturellt vägval: storkvarter

Kommunen planlägger Krusboda med så kallade storkvarter — stadsplaner utan allmän plats, ett avsteg från byggnadslagens dåvarande norm. Stadsplanen antas av Tyresö kommunfullmäktige den 18 november 1968 (§ 105) och fastställs av länsstyrelsen den 27 mars 1969. Gator, VA och grönytor som normalt skulle ha legat på allmän plats, med kommunalt ansvar, byggs i stället på kvartersmark och förvaltas av de boende själva.

1970-talet — Anläggningssamfälligheten Krusboda (ASK) bildas

ASK är den samfällighet som äger och förvaltar Krusbodas gemensamma anläggning, Alby ga:3 — vägar, gångvägar, grönytor, lekplatser, friluftsbad, gemensamma lokaler och de gemensamma VA-ledningarna på kvartersmark. De ursprungliga anläggningsbesluten meddelades 1970; besluten ändrades och registrerades därefter 1975 och 1978. Varje fastighet med andel är automatiskt medlem — ingen kan välja att stå utanför.

1968–2002 — Kommunen tar på sig ansvaret

För att de boende inte ska missgynnas jämfört med övriga kommuninvånare — som betalar samma kommunalskatt — åtar sig kommunen ansvaret för bland annat VA-anläggningen. Det fastställs i åtta separata avtal och beslut och är fastighetsrättsligt säkrat sedan dess.

2003–2007 — Ansvarsfrågan prövas för första gången

Fastighetsägare i ett av Krusbodas delområden upptäcker fuktskador från kollapsade dräneringsledningar och försöker få klarhet i vem som ansvarar för dagvattnet: kommunen, samfälligheten eller den enskilde. Frågan drivs ända till Kammarrätten (mål 7825-06). En fastighetsbestämning hade även då lämnats in men avvisats på formella grunder. Det som däremot aldrig var oklart är anläggningsbeslutet självt: det anger uttryckligen att kommunens ansvar slutar vid förbindelsepunkten, att de gemensamma ledningarna tar vid där, och att den enskilda fastighetens ledningar börjar därefter. Frågan har alltså i 20 år handlat om att klargöra var en ledning går eller var ett fel sitter — inte om att göra om hela anläggningen.

7 februari 2024 — En boende ber Lantmäteriet om hjälp med ett rörstopp

En boende i samma delområde som i kammarrättsärendet kontaktar Lantmäteriets kundcenter. Den boende har ett stopp i en dagvattenledning som delas med flera grannfastigheter och vill veta vem som ansvarar för att åtgärda det — sökanden anser att det är en gemensam ledning, medan samfälligheten menar att det ligger på den enskilde. Sökandens fråga är enkel: hur går jag vidare? Det är den frågan som senare samma år blir en formell ansökan, och ytterligare ett år därefter en omprövning av hela gemensamhetsanläggningen.

16 september 2024 — Den formella ansökan lämnas in

Ansökan gäller fortfarande en avgränsad fråga om vem som ansvarar för en dagvattenledning — det är en fastighetsbestämning, inte en omprövning.

21 november 2024 — Priset för den egna frågan

Den boende får prisuppgiften “100 000 kr och uppåt” för sin egen del.

15 maj 2025 — Ny handläggare tar över

Ärendet byter förrättningslantmätare.

24 juli 2025 — Kostnaden börjar tänkas ”per hushåll”

Förrättningslantmätaren spekulerar i ett mejl om att kostnaden, utslagen på alla fastigheter, skulle bli “kanske några hundra kronor per hushåll” — trots att ärendet fortfarande bara är en fastighetsbestämning (aktbilaga 24).

18 september 2025 — Lantmäteriet föreslår omprövning

Förrättningslantmätaren skriver att “det bästa för alla berörda troligen inte är en fastighetsbestämning, utan en omprövning” (aktbilaga 48).

26 september 2025 — Tidig dialog med en sakägare inleds

En sakägare i villaområdet inleder en löpande dialog med förrättningslantmätaren om ansvarsfördelningen. Enligt dagboksanteckningen rör samtalet att kommunen tagit “större ansvar i östra än västra delen” av området.

10 oktober 2025 — Frågan görs om

Efter ett telefonsamtal samma förmiddag drar den boende tillbaka sin ursprungliga fråga och begär i stället en omprövning av hela ga:3 — “efter vårt kontakt” (aktbilaga 66). Samtalets innehåll finns inte nedtecknat i någon tjänsteanteckning.

11 oktober 2025 — Kommunen bjuds in

Förrättningslantmätaren mejlar kommunen och uppmanar den att skicka någon som kan svara på frågor om “kommunens ansvar/inte ansvar” (aktbilaga 74).

13 oktober 2025 — Kommunens VA-enhet kliver in

Kommunens VA-enhet svarar och skriver att kommunen “tagit ett för stort ansvar” och att det “inte får fortsätta på det viset” (aktbilaga 75).

29 oktober 2025 — Sammanträde 1

Förrättningslantmätaren föreslår själv att ga:3 ska delas upp i flera mindre anläggningar (aktbilaga 119).

12 januari 2026 — ASK informerar medlemmarna

Anläggningssamfälligheten Krusboda håller ett informationsmöte på Tyresö Gymnasium där medlemmarna får en genomgång av vad omförrättningen innebär och av samfällighetens ståndpunkt — att kraftigt motsätta sig en uppstyckning av ASK. Samfälligheten utser två företrädare för sina ståndpunkter, som fastighetsägare kan ge fullmakt till. Det är upptakten till de fullmakter som senare samlar stöd från mer än hälften av sakägarkretsen.

4 mars 2026 — Sammanträde 2

Förrättningslantmätaren säger att kommunen “inte är sakägare”, att ett domstolsprövat andelstal från 1970-talet “bör kunna ses över och ändras”, och tar upp sophanteringen trots att inget formellt yrkande finns (aktbilaga 312).

21–23 mars 2026 — Samordning om att lyfta ut huvudledningarna

I en mejlväxling föreslår förrättningslantmätaren själv att kommunens “huvudstråk” ska “lyftas ut ur gemensamhetsanläggningen” — och erkänner därmed i skrift att kommunen har avtal om att ansvara för dem. Kopia går till de tjänstemän som drivit kommunens VA-strategi sedan 2022.

31 mars 2026 — En rättsutredning kommer in

Jurist Tomas Vesterlins rättsutredning lämnas in till Lantmäteriet (aktbilaga 360).

8 april 2026 — Förhandsbesked om utgången

Förrättningslantmätaren svarar en av de drivande villaägarna att “omprövningen fortsätter” och att hon redan bedömt att 35 § anläggningslagen är uppfylld — ett besked om ärendets utgång till en part innan yrkandena är färdigbehandlade.

9 april 2026 — Lantmäteriet erkänner dokumentationsbristerna

Lantmäteriet bekräftar skriftligen att förrättningslantmätaren “brukar inte upprätta” tjänsteanteckningar och att inga anteckningar förts i kontakterna med kommunen (aktbilaga 410).

17 maj 2026 — Utvidgad rättsutredning

Vesterlin levererar en utvidgad rättsutredning som underkänner kommunens position.

20 maj 2026 — Jäv invänds mot handläggaren

En sakägare invänder mot att förrättningslantmätaren kan fortsätta handlägga ärendet och pekar på “materiella ställningstaganden om ärendets utgång”, asymmetrisk vägledning och bristande dokumentation. Sakägaren yrkar att förrättningen vilandeförklaras och att handläggaren avskiljs.

25 maj 2026 — Jävet ogillas

En enhetschef vid Lantmäteriet ogillar invändningen, dels som för sent inkommen, dels med motiveringen att “det föreligger ännu inte något ställningstagande” i ärendet. Samma dag antecknas dock i dagboken att LM “kommit fram till att ansvaret för vatten- och avloppsledningarna ligger på de enskilda fastighetsägarna”.

26–27 maj 2026 — Handläggaren byts ut

Dagen efter friandet förs ärendet ändå över till en ny handläggare, och den 27 maj beskrivs jävsprövningen som “pågående”. Slutsatsen om ledningarnas ansvar följer dock med till den nya handläggaren.

1 juni 2026 — Tio förslag till beslut publiceras

Lantmäteriet lägger fram tio förslag till beslut om hur Krusboda ska skötas i framtiden, med beslutssammanträde utsatt till den 17 juni.

10 juni 2026 — Sammanträdet ställs in och handläggaren byts ut

Det planerade sammanträdet den 17 juni ställs in. Sofia Adolfsson tar över som förrättningslantmätare och meddelar att hon påbörjar genomgången av materialet efter sommaren. Sakägare ombeds tills vidare avvakta med nya yrkanden, medan redan inlämnade yrkanden och yttranden kvarstår för prövning. Ett nytt sammanträde planeras längre fram, utan utsatt datum (aktbilaga 633).

Juni 2026 — Länsstyrelsen inleder tillsyn mot kommunen

Länsstyrelsen i Stockholm öppnar ett tillsynsärende (diarienummer 32800-2026) mot Tyresö kommun om ansvaret för vatten och avlopp i Krusboda enligt vattentjänstlagen. Kommunen ska senast den 16 oktober 2026 redogöra för vilket ansvar den anser sig ha.