Fullständig tidslinje
Hela händelseförloppet av relevans för lantmäteriförrättningen AB241102, från det strukturella vägvalet 1968 till Länsstyrelsens tillsyn och läget i oktober 2026. Hänvisningar inom parentes avser aktbilagor i Lantmäteriets akt.
Bakgrund (1967 till 2007)
1968: Ett strukturellt vägval mot storkvarter
Kommunen planlägger Krusboda med så kallade storkvarter: stadsplaner utan allmän plats, ett avsteg från byggnadslagens dåvarande norm. Stadsplanen antas av Tyresö kommunfullmäktige den 18 november 1968 (§ 105) och fastställs av länsstyrelsen den 27 mars 1969. Gator, VA och grönytor som normalt skulle ha legat på allmän plats byggs i stället på kvartersmark. Gångvägar, lekplatser och grönytor ska förvaltas av de boende, men kommunen åtar sig drift och underhåll av bland annat huvudledningarna för vatten och avlopp även inom kvartersmarken (ramavtalet 1968 § 10, kommunalnämnden 21 april 1970 § 167).
1970-talet: Anläggningssamfälligheten Krusboda (ASK) bildas
ASK är den samfällighetsförening som förvaltar Krusbodas gemensamma anläggning, Alby ga:3. Anläggningen ägs inte av föreningen utan av de deltagande fastigheterna. Den omfattar vägar, gångvägar, grönytor, lekplatser, friluftsbad, gemensamma lokaler och de gemensamma VA-ledningarna på kvartersmark. Anläggningen inrättades genom ett anläggningsbeslut den 3 juli 1970 (akt 01-TYE-2359), som Byggnads AB Konstruktör och Tyresö kommun hade ansökt om. Kommunen ägde då 927 av 1 260 andelar. Ett beslut den 2 november 1970 (akt 01-TYE-2362) ändrade andelstal och förmånsrätt. Båda registrerades den 17 oktober 1974. Det gällande anläggningsbeslutet (förrättning F 79/73, akt 01-TYE-2848) bygger på ett förslag daterat den 21 december 1973 och meddelades den 23 april 1974. Det är i det beslutet som gränsen vid förbindelsepunkten dras. Beslutet vann laga kraft den 2 augusti 1978, sedan Svea hovrätt den 27 december 1977 ändrat andelstalet för 43 fastigheter på Flåhackebacken (Ö 48/77) och Högsta domstolen nekat prövningstillstånd (Ö 110/78). Det registrerades den 19 oktober 1978. Varje fastighet med andel är automatiskt medlem. Ingen kan välja att stå utanför.
1967 till 1978: Kommunen tar på sig ansvaret
För att de boende inte ska missgynnas jämfört med övriga kommuninvånare, som betalar samma kommunalskatt, åtar sig kommunen ansvaret för bland annat VA-anläggningen. Det fastställs i en rad avtal och beslut, bland dem kommunalfullmäktiges beslut den 28 september 1967 § 125, ramavtalet 1968 (§ 10) och kommunalnämndens beslut den 21 april 1970 § 167.
2003 till 2007: Ansvarsfrågan prövas för första gången
Fastighetsägare i ett av Krusbodas delområden upptäcker fuktskador från kollapsade dräneringsledningar och försöker få klarhet i vem som ansvarar för dagvattnet: kommunen, samfälligheten eller den enskilde. Två fastighetsägare begär att en syssloman ska ta över förvaltningen av samfälligheten (33 § LGA). Begäran avslås, och Kammarrätten i Stockholm avslår överklagandet (mål 7825-06). Ansvarsfrågan prövas aldrig i sak. En fastighetsbestämning hade även då lämnats in men avvisats på formella grunder. Det som däremot aldrig var oklart är anläggningsbeslutet från 1974 självt: det anger uttryckligen att de gemensamma ledningarna går från förbindelsepunkten där kommunal ledning slutar fram till den punkt där fastighetens enskilda ledningar vidtar. Frågan har alltså i 20 år handlat om att klargöra var en ledning går eller var ett fel sitter, inte om att göra om hela anläggningen.
Förarbete och ansökan (2022 till 2024)
24 oktober 2022: Kommunen får ett juristutlåtande om VA-ansvaret
En advokatbyrå lämnar på Tyresö kommuns uppdrag ett PM om kommunens åtaganden för vatten och avlopp i Krusboda. Kommunens VA-enhet bygger sitt fortsatta interna arbete på utlåtandet.
11 januari 2023: Sjutton nya förbindelsepunkter planeras
I ett internt PM föreslår kommunens VA-enhet att kommunen ska upprätta förbindelsepunkter “i direktanslutning till samfällighetsgränserna” och att samfälligheten ska ta över drift och underhåll av VA-anläggningen inom området. Förslaget omfattar sjutton förbindelsepunkter, och kostnaden uppskattas till cirka 11,7 miljoner kronor. Samma sjutton punkter återkommer i Lantmäteriets förslag till beslut för ga:3 den 1 juni 2026 (aktbilaga 580).
22 december 2023 och 15 januari 2024: Lantmäteriet svarar att kommunen själv kan ansöka
Kommunens avfallsstrateg frågar Lantmäteriet hur avfallshanteringen i kommunens tre stora samfällighetsområden kan lösas och skriver att “Anläggningsbesluten rymmer inte avfallshantering och samfälligheterna avser inte att ändra på detta.” Lantmäteriet svarar den 15 januari 2024 att “kommunen har rätt att ansöka om sådan förrättning”, men att myndigheten inte kan rekommendera någon väg framåt och att det krävs en ansökan för att pröva frågan.
7 februari 2024: En boende ber Lantmäteriet om hjälp med ett rörstopp
En boende i samma delområde som i kammarrättsärendet kontaktar Lantmäteriets kundcenter. Den boende har ett stopp i en dagvattenledning som delas med flera grannfastigheter och vill veta vem som ansvarar för att åtgärda det. Sökanden anser att det är en gemensam ledning, medan samfälligheten menar att det ligger på den enskilde. Sökandens fråga är enkel: hur går jag vidare? Det är den frågan som senare samma år blir en formell ansökan, och ytterligare ett år därefter en omprövning av hela gemensamhetsanläggningen.
4 juni 2024: Kommunstyrelsen beslutar om avfallshanteringen (§ 84)
Kommunstyrelsen behandlar avfallshanteringen i Krusboda, Öringe och Fårdala (dnr 2024/KS 0204). I protokollet står: “I första hand borde samfälligheten ändra sina anläggningsbeslut genom en lantmäteriförrättning, för att på så sätt få eget mandat att hantera avfallsfrågor.” Kommundirektören får bland annat i uppdrag att ansöka om officialservitut för avfallshanteringen. Någon ansökan från kommunen kommer aldrig in.
16 september 2024: Den formella ansökan lämnas in
Ansökan gäller fortfarande en avgränsad fråga om vem som ansvarar för en dagvattenledning. Det är en fastighetsbestämning, inte en omprövning. Datumet följer förrättningens dagbok. Protokollet från sammanträde 1 anger i stället den 6 september 2024 (aktbilaga 119 s. 2).
21 november 2024: Priset för den egna frågan
Den boende får prisuppgiften “100 000 kr och uppåt” för sin egen del.
Upptrappningen (2025)
15 maj 2025: Ny handläggare tar över
Ärendet byter förrättningslantmätare.
24 juli 2025: Kostnaden börjar tänkas ”per hushåll”
Förrättningslantmätaren spekulerar i ett mejl om att kostnaden, utslagen på alla fastigheter, skulle bli “kanske några hundra kronor per hushåll”, trots att ärendet fortfarande bara är en fastighetsbestämning (aktbilaga 24).
13 september 2025: Kallelse till sammanträde om dagvattnet
Lantmäteriet kallar till sammanträde den 29 oktober 2025. Ärendet anges som en fastighetsbestämning av om dagvattenledningarna ingår i ga:3 (aktbilaga 31 och 32).
18 september 2025: Lantmäteriet föreslår omprövning
Förrättningslantmätaren skriver att “det bästa för alla berörda troligen inte är en fastighetsbestämning, utan en omprövning” (aktbilaga 48).
26 september 2025: Tidig dialog med en sakägare inleds
En sakägare i villaområdet inleder en löpande dialog med förrättningslantmätaren om ansvarsfördelningen. Enligt dagboksanteckningen rör samtalet att kommunen tagit “större ansvar i östra än västra delen” av området.
10 oktober 2025: Frågan görs om
Efter ett telefonsamtal samma förmiddag drar den boende tillbaka sin ursprungliga fråga och begär i stället en omprövning av hela ga:3, “efter vårt kontakt” (aktbilaga 66). Samtalets innehåll finns inte nedtecknat i någon tjänsteanteckning.
11 oktober 2025: Kommunen bjuds in
Förrättningslantmätaren mejlar kommunen, bifogar kallelsen och det nya yrkandet och uppmanar kommunen att skicka någon som kan svara på frågor om “kommunens ansvar/inte ansvar” (aktbilaga 74; mejlet återges också i aktbilaga 75).
13 oktober 2025: Kommunens VA-enhet kliver in
Kommunens VA-enhet svarar att kommunen “tagit ett för stort ansvar för drift och underhåll för området”, att det “inte får fortsätta på det viset” och att förhållandet “avviker från likabehandlingsprincipen för VA-kollektivet” (aktbilaga 75).
17 oktober 2025: Övriga sakägare får veta om det nya yrkandet
Lantmäteriet meddelar sakägarna att “yrkandet om fastighetsbestämning inte längre gäller” och att det i stället är en omprövning av ga:3 som ska prövas: “Det är mycket möjligt att hela Alby ga:3 kommer att omprövas” (aktbilaga 67). Kommunen fick kallelsen och det nya yrkandet sex dagar tidigare. Någon ny kallelse till sammanträdet skickas inte ut.
27 oktober 2025: Yrkanden från Flåhackebacken
Två dagar före sammanträdet yrkar sakägare på Flåhackebacken bland annat utträde ur ga:3 för 43 fastigheter, en separat anläggning för 14 fastigheter och separat förvaltning av badet (aktbilaga 80).
29 oktober 2025: Sammanträde 1
Förrättningslantmätaren säger att ändringen av yrkandet “inte avser någon annan sak” än den ursprungliga frågan (aktbilaga 119 s. 3). Omprövningsvillkoret i 35 § anläggningslagen bedöms uppfyllt, bland annat med motiveringen att anläggningsbeslutet är “mycket gammalt” (s. 9). Förrättningslantmätaren föreslår sedan själv, “utifrån den information som kommit flm tillhanda”, att ga:3 ska delas upp i flera separata gemensamhetsanläggningar, och uppmanar sakägarna att komma in med yrkanden (s. 13 och 14).
Mot beslut (januari till juni 2026)
12 januari 2026: ASK informerar medlemmarna
Anläggningssamfälligheten Krusboda håller ett informationsmöte på Tyresö Gymnasium där medlemmarna får en genomgång av vad omförrättningen innebär och av samfällighetens ståndpunkt: att kraftigt motsätta sig en uppstyckning av ASK. Samfälligheten utser två företrädare för sina ståndpunkter, som fastighetsägare kan ge fullmakt till. Det är upptakten till de fullmakter som senare samlar stöd från mer än hälften av sakägarkretsen.
17 och 18 januari 2026: En sakägare avråds från en fastighetsbestämning
En sakägare yrkar att Lantmäteriet, innan beslut fattas, fastställer vilka ledningar och brunnar som är kommunala och vilka som hör till ga:3 (aktbilaga 184). Förrättningslantmätaren svarar dagen efter att det “innebär att vi skulle vara tillbaka på att göra en fastighetsbestämning”, som skulle bli “en till, troligen ännu mer dyr, förrättning”, och föreslår att de hörs per telefon (aktbilaga 199).
29 januari till 5 februari 2026: Avfallsfrågan och kommunen
Kommunens avfallsstrateg skriver till förrättningslantmätaren att kommunen tänkt söka ändrade anläggningsbeslut för garagesamfälligheterna och frågar om kommunen bör avvakta ärendet (aktbilaga 223). Förrättningslantmätaren svarar att det kanske är “lika bra att ta er fråga nu också” (aktbilaga 224). Kommunen skriver att “Våra politiker har föredragit att testa alternativa vägar via er”, och förrättningslantmätaren svarar den 5 februari: “Ni kan väl egentligen yrka på att antingen Alby ga:3 alt garage-gemensamhetsanläggningarna omprövas” (aktbilaga 229).
4 mars 2026: Sammanträde 2
Förrättningslantmätaren säger att kommunen “inte är sakägare”, att ett domstolsprövat andelstal från 1970-talet “bör kunna ses över och ändras”, och tar upp sophanteringen trots att det enligt protokollet finns “inget formellt yrkande” om den. Om frågan om kommunens VA-ansvar förs till länsstyrelsen säger hon att “skulle en sådan process dras igång kan ärendet vilandeförklaras” (s. 11). Hon säger också att LM “inte kan lyfta VA-frågan med kommunen” (s. 12), medan dagboken anger arbetsmöten med kommunen om ledningarna den 13 februari och den 30 mars. Informationen om det ändrade yrkandet beskrivs som utskickad “några veckor” före sammanträde 1 (s. 13). Det var tolv dagar. Några arbetsgrupper tillsätts inte (aktbilaga 312).
21 och 23 mars 2026: Frågan om att lyfta ut huvudledningarna
Förrättningslantmätaren frågar kommunen om “dessa huvudstråk som kommunen har avtal om att ta ansvar för” ska lyftas ut ur gemensamhetsanläggningen vid omprövningen, och tillägger: “Det låter ganska rimligt i mina öron” (aktbilaga 324). Kommunens VA-enhet svarar den 23 mars nej och skriver att förbindelsepunkterna “ska fastställas och förläggas i anslutning till samfällighetsgräns”. Svaret går med kopia till två kommuntjänstemän, bland dem avdelningschefen Göran Thimberg (aktbilaga 340).
31 mars 2026: En rättsutredning kommer in
Jurist Tomas Vesterlins rättsutredning lämnas in till Lantmäteriet (aktbilaga 360).
8 april 2026: Besked om utgången till en part
Förrättningslantmätaren svarar en av de drivande villaägarna att “omprövningen fortsätter” och att hon redan bedömt att 35 § anläggningslagen är uppfylld. Det är ett besked om ärendets utgång till en part innan yrkandena är färdigbehandlade (aktbilaga 384).
9 april 2026: Lantmäteriet erkänner dokumentationsbristerna
Lantmäteriet bekräftar skriftligen att förrättningslantmätaren “brukar inte upprätta” tjänsteanteckningar och att inga anteckningar förts i kontakterna med kommunen (aktbilaga 410).
Maj 2026: Handlingar som inte fanns i akten
Sakägarförteckningen från sammanträde 1 (aktbilaga 118) låg inte i akten och fick begäras ut särskilt. VIAK:s projekteringsritningar för VA i Krusboda från 1970 till 1972 fanns hos förrättningslantmätaren men inte i akten. De kom fram först efter en sakägares begäran om utlämnande av allmänna handlingar.
17 maj 2026: Utvidgad rättsutredning
Vesterlin levererar en utvidgad rättsutredning som underkänner kommunens position.
20 maj 2026: Jäv invänds mot handläggaren
En sakägare invänder mot att förrättningslantmätaren kan fortsätta handlägga ärendet och pekar på “materiella ställningstaganden om ärendets utgång”, asymmetrisk vägledning och bristande dokumentation. Sakägaren yrkar att förrättningen vilandeförklaras och att handläggaren avskiljs.
25 maj 2026: Jävet ogillas
En enhetschef vid Lantmäteriet ogillar invändningen, dels som för sent inkommen, dels med motiveringen att “det föreligger ännu inte något ställningstagande” i ärendet (aktbilaga 546). Samma dag antecknas dock i dagboken att LM “kommit fram till att ansvaret för vatten- och avloppsledningarna ligger på de enskilda fastighetsägarna”.
26 och 27 maj 2026: Handläggaren byts ut
Dagen efter friandet förs ärendet ändå över till en ny handläggare, och den 27 maj beskrivs jävsprövningen som “pågående”. Slutsatsen om ledningarnas ansvar följer dock med till den nya handläggaren.
1 juni 2026: Nio förslag till beslut publiceras
Lantmäteriet lägger fram nio förslag till beslut om hur Krusboda ska skötas i framtiden (aktbilaga 573 till 581), med sammanträde utsatt till den 17 juni. Enligt följebrevet har förrättningslantmätaren semester den 2 till 8 juni, så åtta vardagar återstår för att ta emot och bemöta synpunkterna (aktbilaga 582).
Paus och tillsyn (juni till oktober 2026)
10 juni 2026: Sammanträdet ställs in
Det planerade sammanträdet den 17 juni ställs in. Förrättningslantmätaren Sofia Adolfsson, som tog över ärendet den 26 maj och ledde arbetsmötet den 29 maj, meddelar att hon påbörjar genomgången av materialet efter sin sommarsemester. Sakägare ombeds tills vidare avvakta med nya yrkanden, medan redan inlämnade yrkanden och yttranden kvarstår för prövning. Ett nytt sammanträde planeras längre fram, utan utsatt datum. I samma brev avslås yrkandena om vilandeförklaring (4 kap. 39 § fastighetsbildningslagen jämförd med 19 § anläggningslagen), eftersom “det inte föreligger någon fråga som först behöver avgöras i annan ordning” (aktbilaga 633).
17 och 24 juni 2026: Länsstyrelsen inleder tillsyn mot kommunen
Länsstyrelsen i Stockholm inleder genom en skrivelse den 17 juni ett tillsynsärende enligt vattentjänstlagen om ansvaret för vatten och avlopp i Krusboda (diarienummer 32800-2026). Den 24 juni begär länsstyrelsen att kommunen senast den 16 oktober 2026 redogör för vilket ansvar den anser sig ha enligt 6 § vattentjänstlagen. Länsstyrelsen hänvisar själv till prop. 2005/06:78 s. 37 ff. och till Mark- och miljööverdomstolens avgöranden M 2350-10 (5 juli 2010), M 8109-16 (14 februari 2017) och M 10104-20 (27 augusti 2021, MÖD 2021:12). I begäran återger Länsstyrelsen ur den inkomna skrivelsen att “ASK har idag ingenting med hushållens vattenleverans eller förbrukning att göra, varken praktiskt eller ekonomiskt.” Endast kommunen är part i tillsynsärendet (52 § vattentjänstlagen). Ärendet är inte avgjort.
23 juni 2026: Vilandeförklaring hålls öppen
Förrättningslantmätaren skriver att hon går igenom yrkandena efter sommaren och att förrättningen kommer att vilandeförklaras om hon bedömer att tillsynsärendet behöver utredas färdigt innan förrättningen kan fortsätta.
24 juni 2026: Inget underlag har upprättats
På en fråga om båtnad, ekonomiskt och tekniskt underlag och kostnadsberäkning för förslagen svarar Lantmäteriet: “Något sådant underlag har inte upprättats eller tillförts ärendet.” (aktbilaga 712).
2 juli 2026: Kommunen har inget politiskt beslut och inget yrkande om uppdelning
I ett yttrande till Lantmäteriet skriver två chefstjänstemän på kommunens samhällsbyggnadskontor att det inte finns något “politiskt beslutat ställningstagande” om att ändra ansvarsfördelningen för vatten och avlopp, att kommunen inte ser behov av en delning av ga:3 “och har därför inte yrkat på detta”, och att en eventuell uppdelning måste göras “utan att delar tappas bort eller ‘faller mellan stolarna’”. Samtidigt anger kommunen att “förbindelsepunkterna redan i dag är belägna i anslutning till områdets kvartersmark”, alltså i gränsen mot ASK:s mark (aktbilaga 828). Tre månader tidigare skrev kommunens VA-enhet att punkterna “ska fastställas och förläggas” (aktbilaga 340).
6 juli 2026: Flåhackebacken lämnar en fellista
En grupp boende på Flåhackebacken lämnar in en lista över fel i förslagen till beslut. Bilagorna innehåller anläggningsbeslutet från 1974, registrerat 1978, och 1973 års överenskommelser i original (aktbilaga 892).
21 till 27 augusti 2026: Var förbindelsepunkterna kommer ifrån
En delägare frågar vilket underlag som ligger till grund för bedömningen att förbindelsepunkterna ligger vid områdets yttre gräns. Förrättningslantmätaren svarar: “Det är Tyresö kommun som angivit vart deras förbindelsepunkter finns i området”, och: “Vi har ingen möjlighet att ta några delbeslut.” Lantmäteriet hade dock den 25 maj meddelat ett särskilt beslut i jävsfrågan (aktbilaga 546), och enligt 17 § andra stycket anläggningslagen får en gemensam förrättning delas upp på skilda förrättningar. En uppdelning är inte detsamma som ett delbeslut i sak, men möjligheten att hantera delar för sig finns. Frågan om Lantmäteriet alls får pröva kommunens ledningar (1 § andra stycket anläggningslagen) ska enligt svaret den 27 augusti besvaras “längre fram i förrättningen”.
27 augusti 2026: ASK nekas ett arbetsmöte
Enligt dagboken ber en ledamot i ASK:s styrelse om ett arbetsmöte. Förrättningslantmätaren ser det inte som nödvändigt eftersom hon “inte är i läget att utreda omfattningen av Alby ga:3”. Det som ligger på hennes bord är att pröva om förrättningen ska ställas in, “dvs pröva om 35 § AL är uppfylld”, eller om den ska vilandeförklaras med stöd av 4 kap. 39 § fastighetsbildningslagen. Det är nästan tre månader efter att förslagen till beslut publicerades.
2 september 2026: Kommunens yttrande beslutas av nämndens ordförande
Ordföranden i samhällsbyggnads- och hållbarhetsnämnden beslutar, med stöd av 6 kap. 39 § kommunallagen om ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas, att kommundirektören ska genomlysa VA-ansvaret i Krusboda och att beslutet ska skickas som kommunens yttrande till länsstyrelsen (SHN DEL/2026 § 36). Resultatet ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i december 2026. Nämnden har alltså inte prövat frågan vid ett sammanträde. Beslutet är också kommunens svar på en skrivelse från en boendegrupp den 25 augusti.
3 september 2026: Servituten tas upp i sak för första gången
I ett mejl till en sakägare tar förrättningslantmätaren för första gången i sak upp de officialservitut för vatten och avlopp som bildades 1969 till 1972 till förmån för kommunens fastighet Alby 1:1. Det sker tre månader efter förslagen till beslut. Anläggningsbeslutet anges där som beslutat den 21 december 1973, vilket är förslagets datum. Beslutet meddelades den 23 april 1974 (aktbilaga 1125).
8 september 2026: Kommunens redogörelse till länsstyrelsen
I redogörelsen skriver kommunen att förbindelsepunkterna “har bedömts ligga i anslutning till den yttre gränsen av områdets kvartersmark”. Det är en bedömning. Något beslut om punkternas läge enligt 12 § vattentjänstlagen redovisas inte. Kommunen skriver också att den, “såsom huvudman för den allmänna va-anläggningen”, åtagit sig drift och underhåll av en stor del av ledningarna sedan början av 1970-talet, att den “hela tiden haft ansvar för drift och underhåll av huvuddelen av va-anläggningen i området”, att den “inte på något sätt påkallat” förrättningen och att det finns “en hel del dokumentation och motstridigheter” i frågan.
9 september 2026: Vilandeförklaring på bordet
Kommunen informerar Lantmäteriet om genomlysningen och skriver att den “kan komma att påverka kommunens syn på förbindelsepunktens läge”. Förrättningslantmätaren ber om underlaget och svarar att det “kan utgöra ett bedömningsstöd för oss vid bedömning av frågan om förrättningen ska vilandeförklaras” (aktbilaga 1150).
11 september 2026: Lantmäteriet centralt avstår från att ingripa
På Fredrik Arvedals begäran om att myndighetens ledning ska ingripa svarar Lantmäteriet centralt att man inte kommer att “upprätta någon plan för hur dina frågor ska hanteras framledes eller genomföra någon särskild kvalitetssäkring av förrättningen”. Frågorna hänvisas till sammanträdet, handläggningsfrågorna till JO och sakfrågorna till mark- och miljödomstolen efter beslut. Fyra konkreta frågor, bland annat om aktbilagenummer, lämnas obesvarade.
23 september 2026: ”Prövningar pågår”
Enligt dagboken säger förrättningslantmätaren i ett samtal med en sakägare att “prövningar pågår” och att hon hoppas kunna kalla till ett sammanträde före årsskiftet. Hon är tydlig med att inget beslut kommer att tas på det sammanträdet. Hon bekräftar också att de servitutsakter sakägaren hänvisat till har funnits i fastighetsregistret under hela förrättningen.
25 september 2026: Länsstyrelsen begär synpunkter på kommunens redogörelse
Länsstyrelsen skickar kommunens redogörelse och ordförandebeslutet till sakägarsidan, med möjlighet att lämna synpunkter senast den 16 oktober 2026.
15 och 16 oktober 2026: Ett yrkande från januari tas upp per telefon
Förrättningslantmätaren skriver till en sakägare att hon försökt nå sakägaren per telefon “angående ett yrkande som du lämnat in”, och föreslår tider för ett samtal (aktbilaga 1190 till 1192). Yrkandet är det från den 17 januari 2026 (aktbilaga 184), alltså nio månader tidigare. Ingen annan sakägare har såvitt känt kontaktats på det sättet. Om samtalet har ägt rum är inte bekräftat.