Vad är Krusboda och varför är det viktigt att det bevaras?
Krusboda är ett radhus- och villaområde i Tyresö kommun söder om Stockholm, byggt på 1970-talet. Det består av ungefär 1 300 bostäder, fördelade på radhus, atriumhus, friliggande villor och lägenheter. Hela området är uppfört enligt en sammanhållen plan med ett gemensamt centrum, skola, friluftsbad, förskolor och ett system av gemensamma garage, parkeringar, gångvägar och grönytor. Det är inte bara husen i Krusboda som sitter ihop, utan också själva ägandet. Området är byggt kring en gemensamhetsanläggning där varje fastighet är delägare och tillsammans ansvarar för det som är gemensamt.
Men för att svara på frågan om vad Krusboda är ordentligt behöver man skilja mellan två saker: vad Krusboda är som bostadsområde, och vad Krusboda är som idé. Det är den senare som gör den här frågan verkligt angelägen.
Krusboda som bostadsområde
Krusboda planerades och ritades i ett samlat grepp i slutet av 1960-talet av arkitekten Åke Janson. Det byggdes sedan i etapper mellan 1969 och 1975. Området är ett karaktäristiskt exempel på sent 60-tal och tidigt 70-tals svenskt bostadsbyggande, beläget i kuperad skogsmark mellan sjön Tyresö-Flaten och Krusbodadalen.
Arkitekten sammanfattade själv tanken bakom Krusboda så här: bostäderna skulle stå i nära kontakt med gaturummet, som med rätt planering kunde bli en mötesplats för både barn och äldre. Boendeservicen i området skulle vara trafiksäker med närhet till butik, skola, lekplats och gemensamma utrymmen, och bilarna skulle bannlysas så att miljön kunde domineras av gående och lekande människor. Sammantaget skulle allt detta ge gaturummet en mycket friare och roligare utformning.
Den bärande tanken när Krusboda planerades var något som kallades storkvarter. Mellan husen ligger gemensamma gårdar, lekplatser, grönytor och gångstråk. Det som annars hade varit gata eller privat tomt är i stället gemensamt och ägs och förvaltas av de boende tillsammans. Tack vare detta har området vissa kvaliteter som inte är självklara i nyare bostadsbyggande. Konstruktionen som sådan skapar gemenskap, ger de boende inflytande över sin egen miljö och fördelar kostnader rättvist mellan grannar. Och den är långsiktig, en samfällighet kan inte säljas, läggas ner eller avvecklas över en natt.
Krusboda som idé
Krusboda är byggt kring en tanke som på den tiden var självklar i svenskt bostadsbyggande, men idag är allt ovanligare: att ett bostadsområde inte bara ska vara en plats där människor äter och sover utan också inrymma gemenskap, social blandning och kollektiv förvaltning.
I Krusboda äger varje hushåll sitt hus. Man äger också, tillsammans med sina grannar, garaget man parkerar bilen i, gångvägen man går på till bussen, lekplatsen barnen leker på, dagvattenledningen under husen. Området är ett lyckat exempel på att gemensamt och medborgerligt ägande kan vara någonting självklart, något som inte bara fungerar i ideologiska utopier utan i praktiken.
Den fysiska platsen Krusboda och den juridiska konstruktionen bakom den är två sidor av samma mynt. Det var därför Tyresö kommun uttryckligen och systematiskt skrev in i alla planhandlingar mellan 1968 och 1977 att samfällighetsstrukturen är en förutsättning för själva planen. Det som etablerades då var grunden för att hela området skulle kunna fortsätta vara det det är.
Varför är detta viktigt att bevara?
Krusboda är en typ av bostadsmiljö som är lika mycket en del av det svenska kulturarvet som funkishusen eller egnahemsrörelsen, men av större syften än estetiska skäl. Det stora värdet i Krusboda som bostadsområde ligger inte i själva byggnaderna eller arkitekturen, utan i samhällsmodellen. Det är den som gör området attraktivt och levande.
Att bevara samfällighetsstrukturen i Krusboda handlar inte om att bevara ett gammalt förlegat system bara för sakens skull, utan om att värna en modell för hur människor faktiskt kan organisera sitt boende tillsammans utan att vara hänvisade till marknad, kommun eller stat. Om man monterar ned strukturen, minskar det som är gemensamt och lägger över ansvar på enskilda fastigheter, då återstår bara husen. Inte Krusboda som idé.
Här kan du läsa mer om Krusbodas struktur och varför den inte bara är att ändra